Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Japan - Japankamfer - Japanska graven - Japanska havet - Japansk ceder - Japansk cypress - Japansk mispel - Japyger - Jaques-Dalcroze, Émile - Jaquette - Jaraboob - Jaradin des plantes - Jardinière - Jargon - Jarkand
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3137
Japankamfer—Jarka’nd.
3138
att som repressalie för Japans politik i
Mandsjuriet genomföra en bojkott av
japanska varor. Spänningen mellan de båda
länderna ledde ock på nytt till krigiska
förvecklingar. 1931 företog Japan under
förevändning att skydda sina landsmäns
liv och egendom en invasion i Mandsjuriet
och besatte bl. a. Mukden, och tidigt
följande år gjorde japanska marinstyrkor ett
angrepp på Shanghai, där de emellertid
mötte ett segt motstånd från de kinesiska
truppernas sida och ett ställningskrig
utvecklade sig, som Nationernas Förbund
och stormakterna länge förgäves genom
upprepade hänvändelser sökte avveckla.
Slutligen slöts emellertid vapenvila, och
japanerna drogo tillbaka sina trupper. I
Mandsjuriet hade läget ytterligare
tillspetsats. Där hade på Japans tillskyndan
en »oberoende» republik etablerats med
f. d. kejsaren P u Y i som president, men
kinesiska insurgenttrupper bjödo den nya
regimen motstånd. Ryska
truppsammandragningar vid Mandsjuriets nordgräns
skärpte lägets hotfullhet. De ryska
intressena i Mandsjuriet — bl. a. ägde
sovjetstaten hälften i den s. k. mandsjuriska
östbanan ■— gjorde det ju sannolikt, att
sovjetmakten ej likgiltigt skulle åse, hur
Japan toge Mandsjuriet i besittning. Inre
japanska oroligheter och attentat
komplicerade situationen. På hösten 1931 hade
ett attentat kostat den liberale
premiärministern Hamaguchi livet, och i maj
följande år mördades den konservative
regeringschefen I n u k a i av
nationalistiska fanatiker. Officerarna hotade att
införa militärdiktatur, om ej en
samlingsregering komme till stånd, och en ministär
med både högerns och vänsterns stöd
bildades av den åldrige amiral Saito. Litt.:
Japan skildrat av japaner (1904). O. Sirén:
Den gyllene paviljongen (1919). H. Hjärne:
Japan, historisk översikt (1923).
Japankamfer. Se K a m f e r!
Japanska graven. Djupränna i Stilla
havet ö. om Hondo, med ett största djup av
8 491 m. u. h.
Japanska havet. Randhav till Stilla
havet utanför ö. Asien, mellan Japanska
öarna i ö., halvön Korea och Sibiriska
kustprovinsen i v. Det sammanhänger
genom La Pérouse-sundet med Ochotska
havet, genom Tsugarusundet och Japanska
inhavet med Stilla havet samt genom
Ko-reasundet med ö. Kinesiska sjön. Dess
största djup är 3 258 m.
Japansk ceder. Se Cryptomeria!
Japansk cypress. Se
Chamsecypa-r i s!
Japansk mispel. Se Eriobotrya!
Japy’ger. Fornitaliskt folk av omtvistad
härkomst, som bodde i de s. halvöarna av
Italien: Apulien och Calabrien.
Jaques-Dalcroze [sjack-dalkrå’s], É m
i-1 e, f. 1865. Schweiz, tonsättare, bekant
för sina folk- och barnvisor och som
uppfinnare av en metod för rytmisk
gymnastik, som han praktiserat bl. a. i
läroanstalter i Hellerau vid Dresden (fr. 1910)
och Saxenburg utanför Wien (fr. 1919).
Led. av Mus. ak. — En sv. lärjunge till
J.-D. är Anna Behle.
Jaquette [sjakä’tt] (fransk.). Bet. urspr.
en kort jacka; en lång mansrock med
avrundade skört.
Jaraboob [-bo’b] el. Jarabu’b. Oas i
s. ö. Cyrenaica (Libyen), som av Egypten
genom gränsreglering 1925 avträddes till
Italien.
Jardin des plantes [sjardä’n dä plant].
Botaniska trädgården i Paris, grundad på
1600-talet, numera omfattande även en
zoologisk trädgård.
Jardiniére [sjardinjä’r] (fransk.). Bet.
egentl. trädgårdsflicka. En låg blomvas.
Jargon [sjargå’ng] (fransk.). Bet.
rotväl-ska, ordsvammel, talesätt utmärkande för
ngn särskild yrkesgrupp el. dyl.
Jarka’nd el. J a r k e’n t. 1. J. el.
J.-darja. Flod i Öst-Turkestan (Sin-kiang),
en av floden Tarims källfloder med källor
i Karakorum. Längd: 900 km. 2. Stad i
v. Kina (Öst-Turkestan), i en rikt
bevattnad jordbrukstrakt vid J. 1. J. spelade i
äldre tider en stor roll såsom
uppehålls-plats på den viktiga karavanväg, som s.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
