Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Johan ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3159
Johannes Magnus—Johansson.
3160
enda apokalyptiska i N. T. Om vem som
är dess förf, råda olika meningar; den är
sannolikt skriven av en presbyter
Johannes från Efesos el. Papias.
Johannes Magnus, f. 1488, d. 1544.
Sveriges siste katolske ärkebiskop. På grund
av reformationen begav han sig i
landsflykt. Under landsflyktstiden förf, han
historiska arbeten, av vilka det märkligaste
är Histo’ria de o’mnibus Gotho’riim
Sveo-nu’mque Re’gibus (1554). Detta okritiska
verk, i vilket han för Sveriges
vidkommande skapar en kungalängd från Jafet till
Gustav Vasa, blev av bet. för
stormaktstidens gotiska patriotism.
Johannisört ^Hyper^cum). Växtsläkte
(fam. Hyperica’cece) med 7 sv. arter. J.
ha helbräddade, motsatta blad och gula
blommor. De två vanligaste arterna äro
Hypericum quadra’ngulum med fyrkantig
stjälk och Hypericum perfor a’tum med två
upphöjda kanter på stjälken.
Johanni’torden. En kristlig
riddaror-den, vars medl. urspr., kallades j o h a
n-n i’t e r, sedermera malt e’s e r r i d d
a-r e. Den leder sitt ursprung fr. ett i
Jerusalem 1048 stiftat härbärge för kristna
pilgrimer och har sitt namn efter det åt
Johannes Döparen helgade hemmet
(hospitalet). Stiftelsen organiserades sedan som
en kristen riddarorden, utbredde sig över
hela Europa och grundade kloster och
sjukhus, även i Sverige (Stockholm,
Eskilstuna). I Tyskland finnes sedan 1853
en protestantisk j. J. ägnar sig numera
endast åt sjukvård och samverkade under
världskriget med Röda korset. Litt.: Hj.
Bergstrand: Johannitordens historia (1922).
Joha’nnsen, Vilhelm Ludvig, f.
1857, d. 1927. Dansk växtfysiolog och
ärft-lighetsforskare, prof, i Köpenhamn. J. har
utg. viktiga arbeten inom
ärftlighetslä-ran. Led. av Vet. ak.
Joha’nsen, Viggo, f. 1851. Dansk
målare, prof, vid Konstak. i Köpenhamn,
betydande landskapsmålare. J. skildrar även
hemlivet, det enklas och vardagligas
skönhet samt är en utmärkt porträttmålare.
Led. av Konst.-ak.
Johanson. I. Carl Oscar J., f. 1865.
Skådespelare, först vid Vasateatern och
Kungl. Teatern, sedan vid Svenska och
Dramatiska teatrarna i Sthlm. II. Karl
Edvard J., 1882. Fackföreningsmän,
landsorganisationens sekr. 1920—30 och
dess ordf, sedan 1930, led. av flera
kommunala och statliga kommittéer, sv.
delegat vid flera internationella
arbetskonfe-renser i Geneve. Se även Johansson!
Johanson-Thor, Emil Nils, f. 1889.
Grafiker och målare, sedan 1926 lärare i
etsning vid Konst-ak.
Johansson. I. Lars J., vanl. kallad
Lasse Lucidor, f. 1638, d. 1674. Skald,
som särskilt skrivit tillfällighetsdikter
(bröllops- och begravningsvisor m. m.)
samt dryckesvisor, 1600-talets mest
fantasirike sv. humorist och bohémediktare.
Han har också skrivit psalmer, präglade av
ånger och ruelse (n:r 465 och 467 i sv.
psalmboken). Hans dikter utgåvos efter
hans död under titeln Helicons blomster
(1688). II. Johan J., f. 1792, d. 1860.
Tidningsman som gjort betydande insatser
vid grundandet av den sv. politiska
pressen. III. Johan J., f. 1840, d. 1905.
Politiker och led. av A. K. 1870—1902, förf,
av ortsbeskrivningar fr. Bergslagen (i
synnerhet Noraskog). IV. Aron J., f. 1860.
Arkitekt, bl. vars verk främst märkas
Riksdags- och Riksbankshusen i
Stockholm. Led. av Konst.-ak. V. Karl
Ferdinand J., f. 1860, d. 1926.
Språkforskare, professor i sanskrit med
jämförande indoeuropeisk språkforskning i
Uppsala 1893—1926, förf, av en mängd
skrifter inom sitt fack. VI. Johan Erik J.,
f. 1862. Fysiolog, professor vid Karolinska
institutet 1901—27. Han har i sina
skrifter behandlat blodomloppet och
ämnesomsättningen och blivit betrodd med en
mängd offentliga uppdrag. Led. av Vet.
ak. VII. C a r 1 Ed var d J., f. 1864.
Uppfinnare bl. a. av en precisionsmåttsats,
som blivit världsbekant. Han grundade
1911 a. b. C. E. Johansson i Eskilstuna,
vars dotterbolag i U. S. A. numera äges av
Ford M8tor Co., där J. är anställd. Led.
av Ing. vet. ak. VIII. Johan Axel J.,
f. 1868. Tidningsman, huvudred, för »Up-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
