Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jordbrukarnas ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3175
Jordfrågan.
3176
1 495-105 km, är i jan. 147-10® km och i
juli 152-106 km. J:s hastighet i banan
omkr. solen är 29 ■ 7 km pr sek. Jordens
omkrets är vid ekvatorn 40 075 km och
avståndet från polen till ekvatorn nära
tusen mil (9 958,8 km). Jordaxeln, d. v. s.
den linje mellan nord- och sydpolen, kring
vilken j. roterar, lutar 23°27’ mot en
mot jordbanans plan vinkelrät linje.
Härigenom uppkomma växlingar i dygnets
längd och solstrålarnas vinkel mot
jordytan och på grund därav årstiderna.
Punkter på jordytan bestämmas genom att
angiva longitud och latitud.
Jordskorpan el. litosf ä’r e n ligger i
medeltal på en höjd av 2 300 m under
havets yta. Dess högsta punkt (Mount
Everest) ligger 8 840 m. ö. h., och det
största havsdjupet är 10 793 m. Två
höjd-zoner ha särskilt stor utbredning,
nämligen kontinentalplatåerna (800
m. ö. h.—200 m. u. h.), som omfatta något
mindre än % av jordens yta, och d j u
p-havsplatåerna (3 000—6 000 m.
u. h.), som omfatta omkr. hälften av
jordytan. Höjdskillnaderna äro mycket
obetydliga i förhållande till jordens storlek.
Litosfären antages bestå av en yttre zon,
huvudsakligen uppbyggd av
aluminium-silikater och därför kallad s i a 1 el. sal
med en spec. vikt av 2,7, och en inre
zon av magnesiumsilikater, s i’m a, med
spec. vikt 2,8—3,4. Rörande den där
innanför liggande kärnans natur och
utsträckning råda skilda meningar. Den är
troligen i viss mån plastisk, men på grund
av det oerhörda trycket ej i vanlig
mening flytande. Man antager en yttre zon
av järn-, nickel- och kromsilikat,
cro-f e s i’m a, och en inre av nickel- och
järn-silikat, n i f e s i’m a. Allra innerst
antager man en kärna av nickel och järn,
n i f e, med en spec. vikt av 6—12. Den
tid, som förflutit, sedan den fasta
jordskorpan började bildas, antages vara
omkr. 1 500 millioner år. De djupaste
borrhålen i jordytan finnas i Schlesien
(Zuchow, 2 239 m, med en
bottentemperatur av 83,5°). På ett djup av omkr. 60
km beräknas temperaturen till 1800—
2 000°. Jordskorpans tjocklek är ung. 60
km = omkr. 1 % av jordradien el. som ett
äppleskals tjocklek i förhållande till hela
äpplet. Jordens hela befolkning
uppskattades 1930 till omkr. 1 900 millioner. Jfr
Kontinentalförskjutning,
Kontraktionsteori,
Planetesi-malteori!
Jordfrågan. Sammanfattande benämning
på ett komplex av sociala jordproblem,
som alla ytterst bottna i frågan om den
ur samhällets synpunkt mest
ändamålsenliga dispositionen av jorden. Under stark
påverkan av den jordpolitiska
propaganda, som igångsatts av amerikanaren
Henry George, har j. kommit i
brännpunkten för den politiska diskussionen i
många länder. I vårt land ha ett flertal
kgl. kommittéer haft j. el. någon sida
därav under utredning. Bland dessa må
nämnas: Norrlandskommittén (1901
—1904), J ord undersökningen
(1911—1916) och
Jordkommissionen (1918—1923). Statsmakternas
ingripande har betingats av, 1) att
jordbruks-j orden i allt vidsträcktare omfattning
började förvärvas av sågverks- och
bruksbola-gen (år 1930 taxerades aktiebolagens och
de solidariska bankbolagens
jordbruksfastigheter till 809 mill. kr.), varigenom de
förut självägande jordbrukarna flerstädes
blevo av industrien beroende arrendatorer,
och 2) att den ekonomiska utvecklingen
lett till en skärpning av
intressemotsättningarna mellan jordägarna och
arrenda-torerna, särskilt å större
jordbruksdomä-ner och fideikommiss, samt 3) att
befolkningens tillväxt i hög grad ökat
efterfrågan på jord.
Av åtgärder till förhindrande av den
jordbrukande befolkningens alltför stora
beroende av bolagen märkes den
norrländska förbudslagen av 1906,
som stadgade förbud i vissa fall för bolag
och förening att förvärva fast egendom i
Norrland. Denna lag ersattes med en ny
1925 med giltighet även för det övriga
Sverige. Samtidigt tillkom en lag, som
avser att förhindra bolag att genom
bulva-ner förvärva fast egendom (b u 1 v a n 1
a-g e n). Den osäkra ställning, som
kännetecknar vissa grupper av brukare av
an
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
