Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Juel ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3195
Jugoslavien.
3196
uppodlade jorden växa sommargröna
lövskogar av mellan-europeisk karaktär (gran,
tall, ek, bok); blott vid kusten finnas
ständigt gröna lövträd. Av vilda djur återstå
flera, ss. björn, varg, schakal, hjort,
rådjur och vildsvin.
Befolkning. De största
befolkningselementen äro serber och kroater (74 %)
samt slovener (9 %); dessutom finnas
ma-gyarer, rumäner, tjeckoslovaker, turkar,
tyskar m. fl. Befolkningstätheten är 48 inv.
på 1 kvkm, d. v. s. mer än tre ggr så
mycket som i Sverige. 13 290 000 inv. (1929).
Näringar. J ordbruket är
huvudnäring, och omkr. 55 % av landets areal äro
uppodlade, särsk. med vete (2,6 mill. ton år
1929) och majs (4,1 mill. ton år 1929).
Även vin- och fruktodlingen äro
betydande; över 50 mill. plommonträd funnos 1924,
och plommonskörden brukar uppgå till
600 000—800 000 ton. Boskapsskötseln är
betydande (1,2 mill. hästar och mulor, 3,7
mill. nötkreatur, 7,7 mill. får, 2,7 mill.
svin och 1,8 mill. getter år 1930). Fisket
steg 1924 till 4 000 ton. Skog upptar omkr.
30% av landets yta; de största skogarna
finnas i Bosnien och Hercegovina.
Trävaruindustrien är också ganska betydande. J.
har ansenliga mineraltillgångar (kol: 5,9
mill. ton år 1929). Vad handeln beträffar,
steg utförselns värde år 1930 till 6 780 mill.
dinarer och införselns till 6 960 mill.
dinarer. Sveriges export till J. hade år 1930
ett värde av 1 291 000 kr., importen fr. J.
ett värde av 157 000 kr. —
Myntenheten är 1 dinar = 100 para = 0,72 kr.
Samfärdseln ombesörjes utom
genom kustfart huvudsakligen genom
järnvägar (9 850 km år 1927) samt flodfart
på Donau och Theiss.
Simplon-Orientex-pressen går genom J. I Salonikis hamn har
J. en fri zon.
Religionen är övervägande
serbisk-ortodox (grek.-kat.) (47 °/o), men de rom.
katolikerna äro nästan lika många (39%).
11 % äro muhammedaner, 2 %
protestanter. Dessa senare finnas framför allt i de
f. d. ungerska delarna av J.
Statsskick. Enl. författningen av år
1921 är J. en konstitutionell monarki. Den
verkställande makten utövas av konungen,
vid vars sida står en ansvarig regering av
18 ministrar, vilka utses av honom inom
det härskande partiet i riksdagen. Denna
består av en kammare (narodna skupsjtina)
med 313 medl. valda för 4 år enl. allmän
rösträtt. F. n. (1932) är författningen
suspenderad, och konungen regerar med hjälp
av ett uteslutande inför honom personligen
ansvarigt ministerråd.
Politisk indelning. J. indelas i
11 riksdelar (banovinas). Huvudstad:
Belgrad. Dessutom har J. två städer
med över 100 000 inv.
Historisk översikt. I dessa
otillgängliga trakter trängde grekisk och
romersk kultur aldrig ned på djupet. Med
invandringen av de slaviska folken fr.
början av 400-talet uppkommo slaviska riken,
som stodo i mycket löst beroende av det
östromerska riket. Till Österrike kommo på
1200- och 1300-talen Steiermark, Krain och
Kärnten. Med turkarnas infall i Europa
vid mitten av 1300-talet och det
östromerska rikets undergång blevo de slaviska
folken utom montenegrinerna turkiska
lydfolk. I kriget mellan Österrike och Turkiet,
som avslutades genom freden i Karlovitz
1699, erhöll Österrike Kroatien och
Slavo-nien och efter Napoleons krig Dalmatien.
Först efter rysk-turkiska kriget 1877—78
blev Serbien en självständig stat, och
Bosnien och Hercegovina ställdes under
österrikisk förvaltning men införlivades 1908
med Österrike. Genom Balkankrigen 1911
—12 ökades Serbiens område mot s., och
efter världskriget bildades riket J. 1918.
Efter långvariga förhandlingar med
Italien avslöts Rapallofördraget 1920,
varigenom Dalmatien med undantag av Zara
tillerkändes Jugoslavien, och genom
Neuil-lyfördraget ordnades gränsen mot
Bulgarien på ett för J. gynnsamt sätt. Ett
avtal med Grekland har förskaffat
Jugoslavien en frihamnszon i Saloniki, och med
Rumänien och Tjeckoslovakien ha
alliansfördrag ingåtts (den Frankrike närstående
s. k. lilla ententen). Jugoslaviens
inrikespolitik har utmärkts av ständiga strider
mellan »storserberna» (ledda av den
serbiske statsmannen N. P a s i t j) och de
kroatiska och slovenska grupperna, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
