Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Juli ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3203
Ju’mper—Jungfrun i det gröna.
3204
Ju’mper (eng. jumper, egentl. =
hoppare, »hopptröja»). Ett slags lång tröja,
virkad el. stickad i ett stycke, som dragés
över huvudet.
Jumrukcal [-tja’l]. Balkanbergens
högsta topp, 2 372 m. ö. h.
Jun. Förk. för junior, d. v. s. den
yngre.
Ju’ncus. Artrikt växtsläkte (fam.
Jun-ca’cece). J. äro glatta, gräsliknande örter
med märgfyllt strå och brunaktiga
blommor i knippen el. huvud, ofta skenbart
sidoställda, i det att ett högblad bredvid
blomställningen fortsätter i stråets
förlängning. De flesta växa på våta ställen.
I Sverige finnas 28 arter.
Jundell, Isak, f. 1867. Barnläkare, prof,
vid Karolinska institutet 1914—1932,
direktör för Allm. Barnhuset i Stockholm,
förf, av vetenskapliga och populära
fackarbeten, bl. a. Det sjuka och det friska
barnet, I—II (1927).
Juneau [djunå’]. Huvudstad i territoriet
Alaska (U. S. A.) vid en bukt av Stilla
havet innanför Alexanderarkipelagen,
centrum i ett guldgruvområde. 4 000 inv.
(1923).
Jung, Karl Gustav, f. 1875. Schweiz,
psykolog och nervläkare, urspr. lärjunge
till Freud, sedermera upphovsman till en
modifierad psykoanalytisk skola
(»analytisk psykologi»). I teoretiskt hänseende
förkastar denna Freuds åsikter om den
infantila sexualitetens avgörande betydelse för
neurosernas uppkomst och betraktar dessa
(samt även psykoserna) väsentligen såsom
ett slags flyktförsök undan en verklighet,
som blivit outhärdlig på grund av
konflikter av (oftast) moralisk-sexuell el. religiös
art.
Jung, Helge Victor, f. 1886. Major,
chef för generalstabens krigshistoriska
avdelning, sekreterare hos 1930 års
försvars-kommission, utgivare (i samarbete med
ett antal andra officerare) av det
försvarspolitiska arbetet Antingen — Eller (1930).
Jung. Socken i Skaraborgs län
(Skånings härad). 742 inv. (1932).
Jungerma’nnia. Se Levermossor!
Ju’ngfrau. En av Alpernas högsta toppar,
hörande till Bern-Alperna (Berner
Ober-land, Schweiz), 4 166 m. ö. h. Fr. J. utgår
Alpernas längsta jökel, Aletschjökeln. Nära
toppen finnes ett geofysiskt observatorium,
och en bergbana underlättar bestigningen.
Se bild till art. Alperna!
Jungfru (lågty. jung — ung och Vrouwe
= fru). Bet. urspr. ogift kvinna. 1. Ungmö
av hög börd, hovfröken, sedermera titel på
adliga ogifta kvinnor. Då denna på
1700-talet ersattes med frökentiteln, varjämte
ogifta ofrälse kvinnliga ståndspersoner
började kallas »mamsell», övergick j. till
den lägre medelklasen för att slutligen
beteckna tjänsteflicka, piga (jfr Fru,
Fröken, Mamsell!). 2. Ett
stensättarverk-tyg, best, av en tung trä- el. järnstöt med
två handtag. 3. En tjock, platt skiva,
genomborrad med tre a fyra hål. J. användes
som block på segelfartyg vid anbringning
av vant, barduner o. dyl. 4. J. el. J u m f r u.
Ett äldre sv. rymdmått = 8,17 cl. Namnet
syftar på måttets likhet med en
kvinnofigur i kjol.
Jungfrubur. Under medeltiden namn på
de ogifta kvinnornas bostad.
Jungfrufjärden. En vik av Östersjön i
Stockholms skärgård, mellan Södertörn,
Ornö och Mörtö.
Jungfrulin. Sv. namn på Poly’gala
vul-ga’ris. — Jungfru M a r i se halm, sv.
namn på Ga’lium ve’rum. — Jungfru
M a r i se hand, sv. namn på O’rchis
ma-cula’ta (på grund av rotknölarnas
handlika form).
Jungfrun. En av Djurkretsens
stjärnbilder, belägen mellan Lejonet och Vågen,
dess ljusstarkaste stjärna är Spi’cä
(stor-leksklass 1,21).
Jungfrun el. Blå Jungfrun. En ö i
n. Kalmarsund, 9 km fr. Öland, 16 km fr.
fastlandet, bekant för sin säregna
växtlighet och sina intressanta klippformationer.
Sedan år 1926 är J. nationalpark.
Jungfrun i det gröna. Sv. namn på
Ni-ge’lla damasce’na.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
