- Project Runeberg -  Åhlén & söners uppslagsbok / VI. Havsormar-Kamke /
3225-3226

(1931-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Järnvägar - Järnvägsartilleri - Järnvägsföreningen, Svenska - Järnvägsrådet - Järnvägsstaten - Järnvägsstyrelsen, Kgl. - Järnvägstrupper - Järnvägsverkstäderna - Järnåldern - Järpe - Järpen - Järpströmmen - Järpås

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

3225

Järn vägsartilleri—Järpås.

3226

fläkt, flerdubblades lokomotivets hastighet.
Vid den stora tävlingen för banan
Liverpool—Manchester i början av oktober 1829
gick George Stephensons lokomotiv 50 km
i timmen, men John Ericssons 78 km, då
ett maskinfel tvingade honom att avbryta
tävlingen. Denna linje invigdes den
15 nov. 1830 för allmän trafik. Samma år
började banor byggas i U. S. A. 1835
öppnades de första banorna på Europas
fastland i Belgien och Tyskland. Sedan tog
järnvägsbygget stark fart. Den högst
belägna järnvägspunkten i världen, omkr.
3 043 m. ö. h., ligger på Uganda-banan i
ö. Central-Afrika. Denna bana skär
ekvatorn, det enda ställe i världen där detta
sker. I Sverige öppnades de första
järnvägarna 1856, först privatbanan Örebro—
Ervalla—Nora samt statsbanedelarna
Malmö—Lund och Göteborg—Jonsered. 1931
hade det svenska järnvägsnätet en längd
av 16 809 km, därav flera dubbelspåriga
linjer. Jfr även Elektriska
järnvägar!

Järn vägsartilleri. Det grövsta slaget av
rörligt artilleri med kanonerna flyttbara
endast på järnvägsspår. Det användes mot
långt avlägsna mål och vid kustförsvar.

Järnvägsföreningen, Svenska. Förening
i Stockholm, stiftad 1876 i syfte att
bevaka och främja de enskilda järnvägarnas
intressen.

Järnvägsrådet. En rådgivande
församling vid Järnvägsstyrelsens sida med rätt
och skyldighet att yttra sig i frågor
angående statens järn vägsrörelse. Led. utses
dels av Kgl. Maj:t, dels av
hushållningssällskapens ombud, Järnkontoret,
stadsfullmäktige samt vissa korporationer och
föreningar.

Järnvägsstaten. Sammanfattande
benämning på den under Kgl.
Järnvägsstyrelsen lydande personalen.

Järnvägsstyrelsen, Kgl. Ett under
kom-munikationsdep. hörande centralt
ämbetsverk för förvaltningen av statens för allm.
trafik upplåtna järnvägar, för utförandet
av nya järnvägsanläggningar för statens
räkning samt för viss tillsyn över enskilda

järnvägar. J. består av en generaldirektör,
en överdirektör och souschef, en
överingenjör, en verkstadsdirektör, två
järn-vägsfullmäktige och 11 byråchefer. Jfr
J ärnvägsrådet!

Järnvägstrupper. Ingen jörtrupper
avsedda att bygga, underhålla och trafikera
järnvägar av olika slag i fält.

Järn vägsverkstäderna. Se Svenska
Järnvägsverkstäderna, a. b.!

Järnåldern. Inom fornforskningen namn
på det förhistoriska kulturskede då
största delen av redskap och vapen
tillverkades av järn. I det grek, kulturområdet
inträdde j. med dorernas invandring omkr.
1200 f. Kr., vilken medförde en nedgång
av den rika mykenska bronsålderskulturen.
I Norden räknas j. från omkr. 600 f. K.
-—omkr. 800 e. Kr. I den germanska
världen skedde under denna tid stora
folkomflyttningar av genomgripande
betydelse. Under senare delen av j., den s. k.
romerska j. från Kr. f.—400, kommo
nordborna i nära kontakt med romarna,
som utövade ett kulturellt inflytande på
dem, och i vilkas litt. Norden nu börjar
omnämnas. Litt.: O. Montelius: Livet i
Sverige under hednatiden (1873) m. fl.
skrifter. O. Almgren: Sveriges fasta
forn-lämningar från hednatiden (1923).

Järpe {Bona’sa el. Tetra’stes bona’sia).
En art Orrfåglar med kort nacktofs
och nedtill nakna tarser. Hanen och
honan äro ganska lika, spräckliga i brunt,
grått, svart och vitt. J. vistas oftast på
marken, helst i barrskog, och lever av
knoppar, bär, frön o. d.

Järpen. Municipalsamhälle och jst. i
Jämtlands län (Undersåkers socken) vid
Järpströmmens utlopp i sjön Liten. 985
inv. (1931).

Järpströmmen. Indalsälvens nordligaste
och vattenrikaste källflod, belägen i
Jämtland, med källor vid norska gränsen. J.
genomflyter bl. a. Kallsjön och utmynnar
i sjön Liten.

Järpås. 1. Socken i Skaraborgs län
(Kållands härad). 1 519 inv. (1931). 2.
Municipalsamhälle i J. 1. 399 inv. (1931).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Apr 28 00:45:41 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/asupps/6/0280.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free