Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Järrestad ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3229
Järvafältet—Jästsvampar.
3230
JÄRV. Fotografi.
na angriper renhjordarna. Skinnet
användes till pälsverk.
Järvafältet. Stockholms garnisons
övningsfält vid Ulriksdals (förut Järva) jst.
å S. J. Dess största längd är omkr. 14
km och största bredd omkr. 6 km.
Jä’rvi (fin.). Bet. sjö.
Jä’rvinen, Kyösti Nestor, f. 1869.
Finl. nationalekonom och politiker,
finansminister 1926—29 (ministären Kallio),
handels- och industriminister 1929—31
(ministären Mantere), sedan 1931 finansminister
i Sunilas ministär.
Järvsö. Socken i Gävleborgs län (Västra
Hälsinglands domsagas tingslag). 8 000 inv.
(1931). — Järvsö klack, bergparti
med storartad utsikt i mell. Ljusnans
dalgång i Hälsingland, 412 m. ö. h.
Jäsning. Vid vanlig temperatur
försiggående långsam sönderdelning av
organiska ämnen under inverkan av organismer:
jästsvampar, mögelsvampar el. bakterier
(se d. o.!). Den gynnsammaste
temperaturen för j. är i regel 28°—30°. Den
viktigaste j. är alkoholjäsning, en
sönderdelning av socker i alkohol och
koldioxid. J. är därvid direkt bunden vid
jäst-organismernas livsverksamhet och utgör
dessas energikälla. Likväl är
jästorganismernas närvaro ej absolut nödvändig för
jäsningen, enär denna (som E. Buchner år
1897 visade) är en rent kem. reaktion,
som utlöses av ett av jästorganismerna
bildat enzym, z y m a’s. Pressaft av
sön
dermalda jästsvampar kan därför, även om
den är cellfri, framkalla j.
Som mellanprodukt vid alkoholjäsning
bildas bl. a. mjölksyra. Förekommer i
lösningen rörsocker, inverteras detta först
av i jästsvamparna förekommande
inver-tas. Även stärkelse kan förjäsas, dock först
efter sönderdelning. En del av sockret
sönderdelas vid vanl. jäsning på annat
sätt, och vid dessa bireaktioner uppstå
glycerin, bärnstenssyra m. m. —
Mjölk-syrejäsning förorsakas av bakterier.
Därvid bildas alkohol ur mjölksyra.
Denna slags j. försiggår lätt i sur mjölk, som
förvaras på slutna flaskor, och spelar en
viktig roll vid framställning av surkål och
ensilage. — Smörsyrejäsning
förorsakas främst av den anaeroba bakterien
Clostri’dium ~buty’ricum och är en
sönderdelning av socker el. mjölksyra i
smörsyra, koldioxid och vätgas. — Ä11 i
k-syrejäsning innebär en oxidation av
alkohol till ättiksyra under luftens
medverkan, och är sålunda knappt någon j.
i egentlig bemärkelse. Den kan framkallas
av bakterier såväl som vissa jästsvampar
och försiggår lätt i rödvin vid luftens
tillträde (vinet »surnar»). — Många andra
slag av j. äro bekanta. Flera olika
j.-processer ingå i förruttnelse (se d. o.!).
Jäst. J. framställes ur de vid jäsning
av spannmålsvört bildade
jästsvampsmas-sorna, vilka pressas i filtrerpress
(pressjäst) och blandas med potatismjöl. Jäst
innehåller i riklig mängd B-vitaminer.
Sverige hade 1930 6 st. jästfabriker, med
en sammanlagd tillverkning av 8 700 ton
(värde 7,3 mill. kr.). Jfr Jästsvampar!
Jästpulver. Oegentlig bet. för b a k p u
1-v e r. Se d. o.!
Jästsvampar. Mikroskopiska,
jäsnings-framkallande svampar, huvudsakligen
tillhörande släktet Saccharomyfces bland A
s-comyceterna. J. äro encelliga, och
förökningen sker genom knoppning, varvid
de avsnörda cellerna ofta för någon tid
hänga samman. Sporbildning förekommer.
De viktigaste j. äro öljästsvampen
(Saccharomy’ces cerevi’sice) och V i n j ä
stsvampen (8. ellipsoi’deus). Den förra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
