- Project Runeberg -  Åhlén & söners uppslagsbok / VI. Havsormar-Kamke /
3257-3258

(1931-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kakiplommon ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

3257

Kaldéen—Kale’nder.

3258

den är silvervit och hård, förbrinner
upphettad i luft till oxid och nitrid och
sönderdelar redan vid vanl. temperatur vatten
under vätgasutveckling, varför den fått
användn. inom luftskeppstekniken. Vanl.
utgångsmaterialet för framställn. av
k.-föreningar är kalksten, som vid
upphettning till 815° (»bränning») ger
kalciumoxid, CaO, bränd el. osläckt kalk,
och koldioxid. Övergjutes den brända
kalken med vatten, erhålles under stark
värmeutveckling kalciumhydroxid, släckt
kalk, som är svårlöslig i vatten; en
vattenlösning av densamma kallas
kalkvatten, en uppslamning kalkmjölk.
Släckt kalk användes bl. a. som
jordför-bättringsmedel och, i en fuktad blandning
med 2 ä 3-dubbla mängden sand, som
murbruk. Dettas hårdnande beror på att
kal-ciumhydratet upptar kolsyra ur luften och
övergår till en fast massa av
kalciumkar-bonat. Härvid frigöres vatten, varför det
»fuktar» i nya hus. K.-salterna äro
färglösa (vita) och, med undantag för
halogen-salterna och nitratet, olösliga i vatten.
Kalciumkloriden, klor kalci um, CaCh,
är hygroskopisk och har teknisk
användning till torkning av gaser m. m.
Beträffande kalciumfluorid, se Fluor! Kl o
r-k a 1 k är ett vattenhaltigt dubbelsalt av
k.-klorid och -hypoklorit; det erhålles om
klorgas ledes över släckt kalk och
användes som blekmedel för pappersmassa o. dyl.
Kalciumkarbid, CaC^, erhålles
genom upphettning av kalk el. kalksten och
kol i elektr. ugn. Den användes för
belysnings- och svetsningsändamål och som
utgångsmaterial för framställn. av
ättiksyra, aceton m. fl. kem. föreningar.
Karbiden användes även till framställning av
kalkkväve (karbid k v ä v e), varvid
den blandas med klor- el. fluorkalcium och
upphettas i kvävgas till omkr. 1 000°.
Härvid bildas kalciumcyanamid,
Ca~NCN. Vanligt kalkkväve håller omkr.
35 o/o av detta och omkr. 20 % kväve. Det
användes som gödselmedel, men måste
tillföras jorden i god tid, emedan det först
skall ombildas till ammoniumsalt, innan
det kan användas av växterna.
Kalciumsulfat utgör gips, kalciumnitrat n o r g e-

salpeter. — Kalciumoxalat är
olösligt. Neutralt kalciumfosfat,
C(POi)s, bildar mineralet apatit och
utgör en väsentlig beståndsdel i
bensubstansen i djurkroppen; riklig k.-tillförsel (ofta
i form av kalciumlaktat) användes som
medicinsk behandlingsmetod
(kalciumterapi) vid vissa sjukdomar och
svaghetstillstånd.

Kaldéen. Under antiken beteckning för
landet vid Eufrat och Tigris’ nedersta lopp,
ö. om sistnämnda flod; det kallas numera
vanligen S u m e’r i e n.

Kaleba’ss. Det som kärl (flaskor,
skålar) inom alla tropiska länder använda
hårda, träaktiga fruktskalet av f 1
askkur b i t s och kalebassträd; även
beteckning för själva kärlet. —
Kalebassträd (Cresce’ntia cuje’te), sydamer,
träd (fam. Bignonia’cece) med stenhårda,
klotrunda frukter.

Kaledo’nien. Den romerska benämningen
på det skotska berglandet n. om Clyde- och
Forthvikarna. Härav namnet K aled
o-niska kanalen på den 1847
fullbordade kanalen, som genom sänkan mellan
Grampianbergen och det nordskotska
höglandet sammanbinder Atlanten och
Nordsjön. Den är 100 km lång och en
berömd turistled. — Kaledoniska
bergskedjan, en stor bergskedja i n. v.
Europa och n. Nord-Amerika från slutet
av silur- och devontiden. Rester av denna
finnas kvar i de berg- och fjälltrakter, som
uppbygga n- v. Skandinavien, Skottland
och delar av n. Irland.

Kalejdosko’p (grek. kalo’s = skön, e’idos
= form och slcope’in = se). Optisk leksak,
bestående av två el. tre plana
spegelstrimlor, som under 60° vinkel med varandra
äro insatta i ett rör. Mellan speglarna
befinna sig färgade glasbitar, vilkas
upprepade spegelbilder bilda stjärnor och
andra figurer, som ändras, då röret
vri-des runt.

Kalenda’rium. Den lat. formen för
ordet kalender.

Kale’nder (lat. cale’ndoe = den första i
varje månad). 1. Detsamma som t i d r ä k-

Ord, som saknas under K, sökas under C.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Apr 28 00:45:41 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/asupps/6/0296.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free