Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kalesch ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3261
Kalikå’—Kalix.
3262
cisco. 2. Gamla Kalifornien
(Ba-ja California). Territorium i Mexico,
omfattande Kaliforniska halvön,
en halvö i s. v. Nord-Amerika på ung.
samma breddgrad som Egypten, mellan
Stilla havet och Kaliforniska viken. Den
är 1 200 km lång men blott omkr. 120 km
bred. Den består av ett bergland med
toppar upp till 3 090 m. ö. h. Till stora delar
är den ett mycket regnfattigt
halvökenområde. — Kaliforniska viken,
den mellan Kaliforniska halvön och
Nord-Amerikas fastland inträngande havsviken
(1 120 km lång och 110—240 km bred). I
denna utfaller Coloradofloden. Viken är en
gravsänka, som sammanhänger med
Kaliforniens stora längddal.
Kalikå’ (av ostind. staden Kalikut).
Grov, klistrad bomullslärft, som användes
till foder och bokbinderiarbeten; i
utlandet ofta beteckning för vissa kvaliteter av
k a 11 u n.
Kalilut. Se K ali u ml
M. I. KALININ.
Fotogi-afi.
Kali’nin, M
i-chail I v a n
o-v i t j, f. 1875. Rysk
kommunistisk
politiker, president i
Allryska centrala
exekutivkommittén
och Allryska
rådskongressen samt
Rysslands statschef
sedan 1919.
Kalisalpeter. Se
Kalium!
Kalisz [ka’lisj]. Stad i v. Polen, en av
landets älsta städer. 57 000 inv. (1930).
Ka’lium (arab. ka’ljun = aska).
Alkalime-tall, atomn-.r 19 och atomvikt 39,104,
upptäckt av Davy 1807. Kem. tecken K. I
naturen förekommer k. som silikat i fältspat
m. fl. bergarter samt som klorid och sulfat
i de berömda kalisaltlagren vid Stassfurt
och ett par andra ställen i Tyskland samt
i nedre Elsass. Dessa ha bildats genom
fullständig indunstning av havsvatten.
Under kalisalterna ligga därför lager av
natriumsalter. De viktigaste
stassfurtsal-terna äro k a r n a 11 i’t, k a i n i’t och
s y 1 v i’n. Genom blandning erhållas
20-och 40-%-iga k.-salter, som användas som
gödselmedel. K.-salter äro nämligen
nödvändiga för växterna men verka,
åtminstone i större doser, giftigt på
djurorganismer. — I fritt tillstånd är k. en mjuk,
silvervit metall, som i luften hastigt
förvandlas till hydroxid och därför måste
förvaras i fotogen. Den har spec. v. 0,875
(lättare än vatten), smälter vid 62,5°,
förgasas vid 757° och förbrinner vid
upphettning i luft till k.-superoxid, KO2. Lägges
en bit k. på vatten sönderdelar den detta
under vätgasutveckling, och den härvid
bildade värmen antänder vätgasen, som
förbrinner med violett låga. Av k. bildas
då kaliumhydroxid, KOH, den starkaste
av alla baser. Denna framställes i teknisk
skala genom elektrolys av
kaliumklorid-lösning, el. genom sammanblandning av
pottaska och släckt kalk, kommer i
handeln i form av vita, delikvescenta stänger
el. block och användes främst till
framställning av såpa. Dess vattenlösning är
starkt frätande och kallas k a 1 i 1 u t.
Nästan alla k.-salter äro lättlösliga i
vatten. I viss mån ett undantag bildar k
a-liumklorat (»klorsyrat kali»), K CIO2,
som användes mot halsfluss samt som
oxidationsmedel i knallhattar, tändstickor
och fyrverkeripjäser. Kaliumnitrat
el. salpeter, KNO^, avger vid
upphettning syre, och ingår bl. a. i vanligt
svartkrut. Kaliumbromid och -j o d i d
användas i medicinen. Angående
kaliumcyanid el. cyankalium, KCN,
se Cyan! Kaliumkarbonat
el. pottaska, K^COs, erhölls förr ur
träaska, men framställes nu ur
kaliumklo-rid. Det användes till framställning av
kalilut och glas. Kalium per
mangana t, KMnOt, är ett intensivt violett salt,
vars lösningar användas som
oxidations-och desinfektionsmedel.
Kalix. 1. Munieipalsamhälle i
Norrbottens län (Neder-Kalix secken), med
betydande trävaruindustri. 1 166 inv. (1931).
2. Se Neder-Kalix, Över-Kalix!
Ord, som saknas under K, sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
