- Project Runeberg -  Åhlén & söners uppslagsbok / VI. Havsormar-Kamke /
3271-3272

(1931-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kalmar ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

3271

Kalmar slott—Kalo’ps.

3272

Kalmar slott. En av vårt lands
ståtligaste slottsbyggnader fr. äldre tider.
Anlagt under medeltiden som viktig fästning
vid Kalmar sund omdanades det av Gustav
Vasa, Erik XIV och Johan III till en
praktfull renässansbyggnad men förföll
under 1700-talet och 1800-talets förra
hälft, varefter det genomgått mer el.
mindre genomgripande restaureringar.

Kalmar stift. Stift omfattande s. delen
av Kalmar län jämte Öland. Det upphörde
som självständigt stift 1913, då det
förenades med Växjö stift.

Kalmar sund. Sund i Östersjön mellan
Öland och det svenska fastlandet, 130 km
långt, på det smalaste stället vid halvön
Revsudden 3,5 km brett, vid Kalmar 5,5
km brett. Största djupet är 37 m.
Farleden tillåter endast fartyg med mindre
djupgående än 6 m att passera.

Kalmartidningen Barometern. En daglig
högertidn. utg. i Kalmar sedan 1841.

Kalmar—Torsås järnväg (K. Ts. J.). En
smalspårig järnv. (0,891 m), 39,2 km lång,
fr. Kalmar till Torsås jst. på östra
Blekinge Järnv. Den öppnades för trafik
1899.

Kalmar Tändsticksfabrik.
Tändsticksfabrik i Kalmar som äges av Förenade
Svenska Tändsticksfabriker,
a. b., Stockholm.

Kalmarunionen. Föreningen mellan
Sverige, Norge och Danmark under en regent
mellan åren 1389—1521. Den kallas k.,
emedan förhållandet mellan de tre rikena
närmare reglerades i Kalmar 1397.

Kalmar Verkstads a. b. Mekanisk
verkstad i Kalmar, som tillverkar
järnvägsvagnar, spårvagnar, lokomotiv m. m. till
ett värde av c:a 2% mill. kr. årligen.
Bolaget, som har ett aktiekapital på 0,86 mill.
kr., grundades 1902. Arbetareantalet
uppgår normalt till över 300 man.

Kalmar Ängkvarns Kommanditbolag,
Joh. Jeansson. Ångkvarn i Kalmar, som
grundades 1847 och blev kommanditbolag
1922 med ett kapital på 2^ mill. kr.
Kvarnen producerar mjöl, kli samt havre- och

risgryn till ett värde av 15 mill. kr
årligen.

Kalmbälten (fransk, calme = lugn).
Detsamma som hästlatituderna.

Kalme’ra (fransk, calmer). Bet. lugna.

Kalmu’cker. Mongoliska folkstammar av
den ural-altaiska gruppen och tillhörande
de egentliga mongolerna i det inre av
Asien i Dsungariet, Öst-Turkestan,
Altai-bergen och i det sibiriska guvernementet
Tomsk. På 1600-talet inträngde k. i
landet mellan Ural och Volga samt kvarleva
ännu i Kalmuckområdet, ett
autonomt område i Ryssland n. v. om Kaspiska
havet och v. om Volga ung. så stort som
Svealand och med omkr. 127 000 inv.
Huvudstad: El list a. K. äro buddister. De
k., som bo i Ryssland, ha bevarat sin
mongoliska typ och sitt språk och i viss mån
även det nomadiserande levnadssättet.

Ka’lmus (A’corus ca’lamus). Flerårig
ört (fam. Ara’cece) med långa, svärdlika
blad och grov, vågrät jordstam.
Härstammande från Öst-Asien förekommer
den numera förvildad i dammar o. dyl. i
Europa, i Sverige upp till Dalarne.
Jordstammen, kalmusrot, innehåller en
eterisk ölja, som användes i medicinen.

KaTomel (grek. kalo’s = vacker och
me’las — svart). Namn på
kvicksilver-klorur, HgCl, ett vitt pulver, som färgas
djupsvart av ammoniak, varav namnet. K.
är nästan olösligt i vatten och verkar
därför mindre giftigt än andra
kvicksilverföreningar. Det användes inom medicinen
till desinfektionsmedel (t. ex. vid
ögon-och tarminfektioner) samt som
avförings-medel. — Kalomelelektrod, den
inom elektrokemien oftast använda formen
av jämförelseelektrod (jfr Elektrod!),
best, av kvicksilver i en med k. mättad
klorkaliumlösning.

Kalo’ps el. k a’l 1 o p s (eng. collops —
köttskivor av äldre eng. colhoppe =
hoppande på kolen). Av oxbringa el. dyl.
till-lagad kötträtt, vilken först brynes och
kryddas starkt och sedan spädes och får
koka ett par timmar.

Ord, som saknas under K, sökas under C.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Apr 28 00:45:41 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/asupps/6/0303.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free