Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kananéer ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3287
Kananéer—Kanchanja’nga.
3288
troden (katoden) i ett katodrör, men i
motsats mot dessa äro riktade bort från
anoden, och alltså giva sig till känna
t. ex. genom ett på katodens baksida
an-bragt hål (kanal). K. äro i vakunm
osynliga, i förtunnade gaser åtföljda av
ljusfenomen. De bestå av materiella partiklar,
laddade med positiv elektricitet, och stå
därmed de radioaktiva alfa-strålarna
nära. De ha främst studerats av Goldstein
och Stark.
Kananéer. Gemensamt namn på de folk,
som bodde i Kanaan före israeliternas
invandring. Ett av dessa folk, bosatt v.
om Jordan, var antagligen besläktat el.
identiskt med det i kilskrifterna omtalade
Mitånni-folket.
Kananu’r. Se Cannanore!
Kanapé (it. cono’pe av grek. konope’ion
= myggnät till en säng). 1. Ett slags
vil-soffa. 2. Ett slags bakelse av smördeg.
Kanariefrö. Frukterna av kanariegräset
(Pha’laris canarie’nsis). K. användes till
föda åt burfåglar.
Kanariefågel (Seri’nus cana’ria). K.
tillhör släktet Gulhämplingar. Den
vilda arten är gulgrön med svartaktiga
streck och askgrå fjäderkanter samt
förekommer i Kanarieöarnas, Madeiras och
Kap Verde-öarnas skogar. Den tama är
större och oftast gul, men även gulgröna,
tama k. förekomma ibland.
Kanariegräs. Se Phalaris!
Kanarieöarna (sp. Islas Canarias).
Ögrupp och spansk provins, best, av 7
större och flera mindre öar i Atlanten v.
om n. Afrika. K. ha ett sammanlagt
ytinnehåll av 7 300 kvkm (ung. som
Medelpads). Störst och mest bekant är Tenerifa..
Över äldre bergarter ligga mäktiga yngre
vulkaniska avlagringar med typiska
vulkankäglor, som i Pico de Teyde på
Tenerifa nå 3 710 m. ö. h. Klimatet är ett
oceaniskt men ganska torrt gränsklimat
mellan det tropiska och det subtropiska.
Buskstäppen med småbladiga och risiga
buskar är under 400 m. ö. h. den
förhärskande växtformationen; högre upp
före
komma macchia, lågskog och barrskog.
Inga vilda däggdjur finnas. Befolkningen
utgjordes ursprungligen av guancher, som
talade en berbisk munart men som sedan
blandats med inflyttade spanjorer och
negrer. 503 000 inv. (1929). Jordbruk med
konstgjord bevattning är huvudnäring.
Trädgårdarna producera primörer till
försäljning i Europas städer. Bananodling
drives i mycket stor skala. Huvudstad:
Santa Cruz påön Tenerifa. — K. voro
kända i forntiden och benämndes ofta »de
lyckligas öar». Plinius gav dem namnet
K. efter de många hundar (canis = hund),
som funnos där. I början av 1400-talet
erövrades de av spanjorerna. Litt.: Axel
Hamberg: Kanarieöarna (1930).
Ka’nazawa. Hamnstad i Japan (v.
Hondo), med berömt konsthantverk. 147 000
inv. (1925).
Kanchanja’nga. Fjäll i Himalaya på
gränsen mellan Nepal och Sikkim, ett av
jordens högsta berg, 8 580 m. ö. h.
KANCHANJANGA sett fr. Darjeeling.
Fotografi.
Ord, som saknas under K, sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
