Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kanin ... - Kanon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3291
KanFn—Ka’non.
3292
ANGORAKANIN. Fotografi.
Kani’n (Orycto’lagus cuni’culus). K. hör
till Har d j u r en. Den vilda stamformen
för de tama raserna lever i hålor i jorden
och har en kroppslängd av ungefär 40 cm,
medan de tama kunna bli betydligt större.
Den är inhemsk i mell. Europa och
införd bl. a. i Skåne och Australien. Den
förvildade k. har överallt blivit en svår
landsplåga. Tama k. finnas i en mängd
raser, varav de i Sverige vanligaste äro
stora och lilla silverk., vit dansk lantk.,
chinchilla-k. och castor-rex-k. Dessa raser
hållas för produktion av skinn -—
företrädesvis —- och kött. På senare tid har en
ull-k., Angora-k., vunnit ganska stor
spridning i Sverige. De vanligaste raserna
uppnå en kroppsvikt av 3—5 kg. — För
kaninavelns befrämjande verka
länsför-eningar (20 st. 1932), vilka äro
sammanslutna i Sveriges kaninavelsföreningars
riksförbund. Litt.: Edv. Nyström:
Päls-kaninavel.
Ka’nin. Halvö, ung. så stor som
Östergötland, som fr. n. Ryssland skjuter ut i
N. Ishavet mitt emot Kolahalvön. K. är ett
lågt tundraområde med talrika sjöar och
bäckar, bebott av fåtaliga samojeder.
KanPster (lat. cani’strum = korg).
Liten dosa el. kista till förvaring av vissa
kryddor, krut, sprit, oljor m. m.
Kankiang. Biflod till Jang-tse-kiang i s.
Kina med källor i bergen i ö. delen av
provinsen Kiang-si och utlopp i den med
Jang-tse-kiang förbundna sjön Po-jang.
Kannele’rad (lat. ca’nna = rör). Bet.
försedd med k a n n e 1 u’r e r, d. v. s,
reff-lor (i kolonner, pilastrar o. dyl.).
Kanniba’1 (sp. cani’bal, annat namn på
de människoätande kariberna i
Västindi-m). Bet. människoätare. —
Kanniba-1 i’s m, seden att äta människokött, har
varit vanlig i äldre tider och förekommer
ännu bland många vilda folkslag. Orsaken
el. orsakerna till k. torde vara av magisk
karaktär, så t. ex. kan den, som förtär
köttet av en stupad fiende enligt primitiv
uppfattning förvärva den fallnes
egenskaper. Mot teorien att bristen på köttföda
skulle spela någon roll för uppkomsten av
detta bruk talar, att utpräglade
kannibaler såsom många melanesiska och
afrikanska stammar icke lida brist på köttföda.
Förklaringen till den s. k. e’n d o k a n n
i-b a 1 i’s m e n, d. v. s. bruket att förtära de
döda anförvanternas kött för att sedan
begrava benen, kan endast vara av
reli-giöst-magisk karaktär.
Ka’no. Stad i n. Nigeria (Britt.
Väst-Afrika), gammal betydelsefull negerstad
och karavancentrum, haussanegrernas
huvudort. K. är medelpunkt i ett rikt
jordbruksområde och har viktiga
muhammedanska undervisningsanstalter. K. är med
järnv. förenad med hamnstaden Lagos.
50 000 inv. (1921).
Kanold, Bröderna, a. b. Choklad- och
konfektfabrik i Göteborg, grundad 1901,
a. b. 1921. Aktiekapital 4 mill. kr.,
tillverkning 3 mill. kr. årligen. K. sysselsätter
300 arbetare.
Ka’non (grek, kano’^ el. c a’n o n. Bet.
rättesnöre, regel. 1. Inom teologien vissa
heliga skrifter (se Bibelkanon!),
kyrkliga förordningar, en viss del av den
rom.-kat. mässan el. en förteckning över
kanoniserade. 2. I konsthistorien reglerna
för människokroppens måttförhållanden.
3. Inom den flerstämmiga musiken den
strängaste formen av imiterande
kontrapunkt, där ett tema (förr även kallat
dux) efterbildas i en el. flera stämmor i
enklang, oktav el. annat intervall. K.
före
()rd, som saknas under K, sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
