Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Karbometer ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3313
Karbome’ter—Kardemu’mma.
3314
Karbome’ter (lat. ca’rbo = kol och grek.
me’tron = mått). Apparat för bestämning
av ståls kolhalt på magnetisk väg.
Karbona’t (lat. ca’rbo = kol). Salt av
kolsyra. Aled undantag av
alkalimetal-lernas k. äro alla k. olösliga i vatten men
sönderdelas av syra under utveckling av
koldioxid. K. spela stor roll som bergarter,
t. ex. kalksten, dolomit. — Sura
karbonat el. bikarbonat,
karbo-nat, som innehålla en vätejon och en
metalljon.
Karbonise’ring (lat. ca’rbo = kol).
Metod att borttaga vegetabiliska
föroreningar (strån, frön el. dyl.) ur ull och
yllevävnader. Dessa blötas härvid i utspädda
syror m. m., centrifugeras och torkas,
varvid växtdelarna förkolna och
söndersmulas.
Karbo’nisk tid. Detsamma som
stenkolsperioden.
Karbo’npapper (lat. ca/rbo = kol). På
ena sidan färgat och avfärgande papper,
som användes till mellanlägg för att
mångfaldiga skrivmaskinsskrift o. dyl.
Karbo’nperioden el.
karbonsyste-m e t (lat. ca’rbo = kol). Se
Stenkolsperioden!
Karbo’nsyror (lat. ca’rbo = kol).
Organiska syror, innehållande radikalen k a r
b-o x y’l, —COOH, vars väteatom är
dis-socierbar. K. kunna framställas genom
oxidation av motsvarande alkoholer el.
alde-hyder el. genom »förtvålning» av nitriler.
Karboru’ndum. En kristallinisk, grå- el.
biåsvart massa, som erhålles genom
upphettning av kol och kvarts i elektr. ugn.
K. består av kiselkarbid, SiC (i rent
tillstånd färglös), och har på grund av sin
hårdhet (hårdhetsgrad 9) stor användning
som slipmedel och, under namnet s i 1
u’n-d u m till elektr. motstånd i
motstånds-ugnar, för radiomottagare m. m. En
kisel-dioxid- och siliciumblandad produkt går
under namnen s i 1 o’x ikon, s i 1 i’t m.
fl. Namnet k. är bildat av lat. ca’rbo =
kol i anslutning till korund (se d. o.!).
Karboxy’1 (lat. ca’rbo = kol,
oxyge’ni-um = syre). Se Karbonsyror!
Karbu’nkel (mlat. carbu’nculus =
glödande kol). 1. Inom mineralogien
sammanfattande benämning på röda
ädelstenar. 2. Inom medicinen bet. för en större
böld. Se B ö 1 d!
Karbura’tor (lat. ca’rbo = kol).
Detsamma som förgasare. Jfr Motor!
Karbure’ring (lat. ca’rbo = kol).
Uppblandning av sådana brännbara gaser, som
brinna med svagt lysande låga (t. ex.
lys-gas el. vattengas) med tyngre kolväten för
att öka lyskraften.
Karcino’m. Se Kräfta!
Karda’naxel. En anordning, som
överför vridningsröwlse från en axel till en
annan axel i ett annat plan (se bilden!).
I moderna automobiler sker
kraftöverföringen fr. växellådan till hjulen genom
en k. jämte anslutna kugghjul
(kardad-drev, kard a’n hjul); hela denna del
av automobilen med tillhörande
skydds-kåpa m. m. kallas ofta k a r d a’n. Ordet
är härlett fr. fysikern Cardano. Jfr C a
r-dansk upphängning!
Karda’nsk upphängning. Se C a
r-dansk upphängning!
Kardbenedi’kt. Sv. namn på Cni’cus
be-nedi’ctus.
Kardborrar (La’ppa el. A’rctium).
Växtsläkte (fam. Compo’sitce) med endast
rör-formiga blommor och stora blad med
hjärtlik bas. Holkfjällen bilda i spetsen en krok,
och korgarna fastna därför lätt på
människor och djur. Fyra sv. arter finnas.
Karde’1. Ett av de smärre tvinnade tåg,
varav en tross är hoptvinnad.
Kardemu’mma. Frukterna av en del till
fam. Zingibera’cece hörande växter, i
främsta rummet Eletta’ria cardamo’mum. Den
Ord, som saknas under K, sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
