Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Karl Engelska konungar - 2. Karl II - Karl. Franska konungar - I. Karl III, den enfaldige - II. Karl IV, den sköne - III. 1. Karl V, den vise - III. 2. Karl VI, den folkkäre - III. 3. Karl VII, den segersälle - III. 4. Karl VIII, den godmodige - IV. Karl IX - V. Karl X - Karl. Romerska kejsare - 1. Karl den store
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3329
Karl.
3330
mot den puritanska sedesträngheten
inträdde under hans regering inom konst,
litt. och samhällsliv. Under denna tid
upp-kommo de berömda politiska partierna
t o r i e s och w h i g s.
Karl (fransk. Charles). Franska
konungar.
I. Karl III, den enfaldige, f.
879, d. 929, konung 898—929. Under hans
regering överlämnades åt normandernas
hövding Gånge Rolf området kring nedre
Seine (911), vilket sedan fick namnet
Nor-mandie. Hans regering var svag och
uppfylld av inre strider och oroligheter.
II. Karl IV, den sköne, f. 1294,
d. 1328, konung 1322—28. Med honom
utslocknade den kapetingiska kungaätten i
Frankrike.
III. 1. Karl V, den vise, f. 1337, d.
1380, konung 1364—80. Han blev under
faderns (Johan II: s) fångenskap i
England regent och sammankallade härunder
riksständerna, med vilka han råkade i
häftig konflikt. Paris’ borgare gjorde
uppror under É. M a r c e 1 s ledning för att få
inflytande på styrelsen, och även en
bonderesning (»la jacquerie») utbröt mot
adeln, men K. lyckades kuva oppositionen.
Genom freden i Brétigny avträdde han
sydvästra Frankrike (Akvitanien) till
England 1360. Sedan han blivit konung,
återvann hans fältherre Bertrand du Guesclin
allt franskt land utom Calais.
2. Karl VI, den folkkäre, f. 1368,
d. 1422, konung 1380—1422. Den förres
son. Han blev tidigt vansinnig. Tvenne
partier, det burgundiska och det orleanska
(armagnacska) tävlade om makten, och
Frankrike anfölls av engelsmännen. De
bemäktigade sig Paris, och Englands
konung förklarades för Frankrikes regent
samt blev konung vid K:s död, vilket
bekräftades av ständerna.
3. Karl VII, den segersälle, f.
1403, d. 1461, konung 1422—61. Den förres
son. Under hans regering bemäktigade sig
engelsmännen hela Frankrike till Loire. Då
Orléans, Frankrikes enda återstående
starka fästning, utsattes för häftig belägring,
räddades staden och därmed Frankrike
genom Jeanne d’Arcs uppträdande 1429 (jfr
Jeanne d’A rcl). 1453 var åter hela
Frankrike utom Calais befriat från
engelsmännen. Under K:s regeringstid
upprättades en stående här, finansväsendet
ordnades och den franska kyrkans fri- och
rättigheter hävdades gentemot påven.
4. Karl VIII, den godmodige, f.
1470, d. 1498, konung 1483—98. Den
förres sonson, son till Ludvig XI. Han stred
med Spanien om inflytandet i Italien men
måste uppge Neapel.
IV . Karl IX, f. 1550, d. 1574, konung
1560—74. Son till Henrik II. K:s moder
Katarina av Medici blev regent
under-hans minderårighet, men även därefter
behärskade hon sin son och förmådde honom
att ge samtycke till ett blodbad på de
franska hugenotterna (se B a r t h o 1
o-meinatten!).
V. Karl X, f. 1757, d. 1836, konung
1824—30. Broder till Ludvig XVI och
Ludvig XVIII. Han emigrerade i juli 1789 och
förde under revolutionen och Napoleons
regeringstid ett kringflackande liv samt
intrigerade under Ludvig XVIII :s
regering mot alla liberala reformer. Han förde
en ytterst reaktionär regering, och för att
stärka sin ställning erövrade han genom
ett skickligt angrepp Algeriet. Efter en
misslyckad statskupp i juli 1830 måste K.
avgå och fly till England. Jfr
Julirevolutionen!
Karl. Romerska kejsare.
1. Karl den store, f. 742, d. 814.
Romersk kejsare (800—14), son till Pipin
den lille, frankernas konung. Under hans
46-åriga regering erövrade frankerna
sach-sarnas land (mellan Weser och Elbe) 772
—804, Lombardiet 774, Spanien till Ebro
778. Påven, vars världsliga välde han
tryggat, krönte honom till kejsare juldagen
800. Han styrde sitt stora rike genom att
utsända kungliga kommissarier (mi/ssi
domi’nici), vilka kontrollerade
förvaltningen och sågo till, att lag och ordning
upprätthöllos. Han inrättade en mängd
domkyrko- och klosterskolor och verkade
för en pånyttfödelse av den klassiska
bildningen. Hans stora rike uppdelades 843 i
Frankrike, Tyskland och Italien. K. var
Ord, som saknas under K, sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
