- Project Runeberg -  Åhlén & söners uppslagsbok / VII. Kammaneter-Langley /
3353-3354

(1931-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Karplöss ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

3353

Karplöss—Karstplatån.

3354

Det viktigaste släktet är Karpsläktet
(Cypri’nus) vartill höra K a r p (C.
ca’r-pio), R u d a (C. cara’ssius) och Guldfisk
(C. aura’tus). Den förstnämnda
härstammar från mell. Asien och s. ö. Europa och
hålles hos oss odlad i dammar. Den kan
bli över meterlång. Rudan, som är
betydligt mindre, förekommer i södra och
mellersta Sverige. Ang. Guldfisken, se
d. o.l

Karplöss (Branchiu’ra). En grupp
Kräftdjur (ordn. Cope’poda), som
parasitera på fiskar.

Karpogo’n (grek. karpo’s = frukt och
gone’ = könsorgan). Det honliga
könsorganet hos rödalger och lavar.

Karpu’s (mlat. ca’pa = kåpa). Ett slags
mössor med nedfällbara klaffar på sidorna.

Karré (fransk, carré). Köttstycke fr.
ryggradens bakre del hos svin.

Ka’rren. I kalkberg förekommande
för-vittringsform, bestående av tätt bredvid
varandra liggande fåror med skarpa
ryggar mellan sig, uppkomna genom vattnets
kalkupplösande och avnötande verksamhet.
Då k. uppträda över större områden kallas
dessa k a r r e n-f ä 11 (tysk. Karrenf elder).

Karrio’1 (lat. ca’rrus = kärra). Ett slags
ensitsigt, tvåhjuligt åkdon med fjädrar.

Karriä’r (lat. ca’rrus = kärra). Bet.
egentl. hästens snabbaste lopp; hastig
befordran el. framgång i allm.

Karroo [karo’]. Högplatåer (taffelland)
i Syd-Afrika med torrt klimat och hed- el.
stäppkaraktär samt buskvegetation.

Kars. Stad i Turkiet (n. ö. Mindre
Asien), med bekant tillverkning av mattor.
14 000 inv. (1927).

Karseforsen el. K a s s e f o r s e n.
Vattenfall i Lagan, med stort kraftverk (44 000
hkr) tillhörigt Sydsvenska
Kraftaktiebolaget (se d. o.!).

Karskärs Cellulosafabriker. Sulfit- och
sulfatmassefabriker vid Bomhus (nära
Gävle), vilka ägas av Korsnäs
Sågverks a. b.

Ka’rstadt, A’ktiengese’llschaft Rudolph.
Bolag i Hamburg, en av Tysklands största
varuhuskoncerner med stora varuhus i ett
flertal av landets största städer. Bolagets
tillgångar bokfördes 1931 i 356 mill. mark.
Aktiekapitalet belöpte sig till 80 mill.
mark, varav en stor del tros vara i amer.
ägo. K. hade också fått ett 6 proc, lån på
15 mill. dollar i U. S. A. På grund av K:s
stora svårigheter noterades
obligationslånet juni 1932 i endast 16 procent, medan
K.-aktierna i New York noterades i 25
cent per aktie om nominellt 100 mark. K.
är initiativtagare till de tyska
Epa-affä-rerna och samarbetar också med
Göteborgs-bolaget Turitz & Co. och det sv.
Enhets-pris-Aktiebolaget Epa (jfr Epal).

Ka’rsten. 1. Karl Johann
Bernhard K., f. 1782, d. 1853. Tysk metallurg,
som väsentligt bidragit till uppkomsten av
Schlesiens zinkindustri. 2. Hermann K.,
f. 1817, d. 1908. Den förres brorson, tysk
botanist och forskningsresande
(Syd-Ame-rika), förf, av värdefulla floristiska
arbeten.

Ka’rsten. 1. Tor (Torsten Evert)
K., f. 1870. Finl. filolog, germanist,
ort-namnsforskare, bl. vilkens arbeten märkes
Germanerna (1925). 2. SigfridRafael
K., f. 1879. Den förres broder. Filosof och
sociolog, prof, vid Hälsingfors universitet
sedan 1922. K., som gjort flera
forskningsresor till Syd-Amerikas indianer har om
dessa utgivit ett flertal arbeten, bl. a.
Bland indianer i Ekvadors urskogar (2 bd,
1920—21), Naturfolkens religion (1923).

Ka’rsten, Ludvig, f. 1876, d. 1926.
Norsk målare verksam i Köpenhamn och
starkt påverkad av Edv. Munch men dock
självständig. Hans konst utmärker sig
genom sin kraftiga färgbehandling.
-•&

Karstplatån. Det av veckade
kalkbergarter uppbyggda berglandet i det inre av
halvön Istrien samt i stora delar av v.
Jugoslavien, utmärkt därav, att den
underjordiska avrinningen och den kemiska
för-vittringen tillföljd av kalkens
genomsläpp-lighet spela större roll än ytavrinningen
och den mekaniska vittringen. Härigenom

Ord, som saknas under K, sökas under C.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Apr 28 00:45:57 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/asupps/7/0043.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free