Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kebnekajse ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3387
Keeler—Kejsarkrona.
3388
Keeler [ki’le], James Edward, f.
1857, d. 1900. Nordamer. astronom,
ne-bulosaforskare, som dessutom bland annat
visat, att Saturnus’ ring ej kan vara
sammanhängande utan måste bestå av en
otalig mängd små kroppar, som med olika,
på avståndet beroende hastighet kretsa
runt planeten.
Keelingöarna [ki’-] el. K o k o s ö a r n a.
Ögrupp i n. ö. Indiska havet, omfattande
omkr. 20 små korallöar och hörande till den
britt, kolonien Straits Settlements. Den
viktigaste utförselvaran är kopra. Omkr.
800 inv.
Kefalle’nia el. K e f a 1 o n i a. Den näst
största av de Joniska öarna, med 763 kvkm
ung. så stor som halva Öland. Den är
bergig med höjder upp till 1 620 m. ö. h.
Omkr. 75 000 inv. Huvudstad:
Argosto-1 i o n.
Ke’fir. Dryck, beredd av get- el. komjölk
genom jäsning under inflytande av en
särskild jästsvamp (To’rula ke’phir). K.
innehåller 1—2 o/o alkohol samt kolsyra och
användes främst i Kaukasusländerna och
Syd-Ryssland.
Kefi’ssos. Flod i mell. Grekland
(Thessa-lien) med källor på Pindus och mynning i
Atalantisundet av Egeiska havet. K.
mynnade förr i den nu torrlagda Kopaissjön.
Keighley el. Keithley [ki’thli].
Fabriksstad i n. England (grevsk. Yorkshire).
40 000 inv. (1929).
Keilberg [ka’jlberch]. Se E r z
gebi r g e!
Keiller [kiTler]. 1. Alexander K., f.
1804, d. 1874. Affärsman av skotsk börd,
verksam i Göteborg från 1825, där han
bl. a. grundade en mekanisk verkstad, ur
vilken sedermera Götaverken utvecklats.
2. J a m e s K., f. 1867. Den förres brorsons
son. Kabinettskammarherre, ingenjör,
verksam i Göteborg.
Ke’itele. Insjö i mell. Finland,
tillhörande Päijänne sjöstråt, 99 m. ö. h., 526 kvkm.
Keithley. Se Keighley!
Kei-öarna. Till Moluckerna
höran
de ögrupp s. om Nya Guinea (Holl. Indien).
K. bestå av korallrev och äro tillsammans
så stora som Öland. Omkr. 23 000 inv.
K. E. J. Förk. för Klippa n—E s 1 ö v s
järnväg.
Kejsare (av lat. Cce’sar, se d. o.!; jfr
även Imperator!). Monarktitel i vissa
mera omfattande statsbildningar. De
historiskt mest betydande kejsardömena ha
varit de romerska 31 f. Kr.—476 e. Kr.,
västromerska 395—476 e. Kr.,
östromerska 395-—-1453 (tidvis delat i
flera), tysk-romerska 962—1806,
ryska 1721—1917, franska 1804—14,
1815, 1852—70, österrikiska 1804—
1918, brasilianska 1822—89 och
tyska 1871—1918. Med k. brukar man även
på europeiska språk återge
härskartitlarna i Turkiet 1473—1922, Kina (fr.
urminnes tid—1912), Japan (sedan omkr.
600 e. Kr.), Korea (före 1910),
Mand-sjuriet (1932), ofta även
Abessinien, A n n a m, Siarn m. fl.
utomeuropeiska stater. Konungen av England bär
sedan 1876 titeln k. av Indien.
Kejsargrönt. Giftigt, grönt, olösligt
dubbelsalt av koppararsenik och kopparacetat.
Det kallas även schweinfui
t-grönt [sjva’jn-] och användes förr som
målarfärg, nu mest för besprutning av
fruktträd mot skadeinsekter.
Kejsarhummer el. Havskräfta
(Ne’-phrops norve’gioits). Kräftdjur nära släkt
med den vanliga hummern men betydligt
mindre och smärtare. K. förekommer på
större djup än hummern och är allmän
längs hela kusten av Atlanten, Nordsjön
och Kattegatt. Den fångas med trål.
Kejsarkanalen (kin. Jun-ho). Kanal, som
förbinder nedre Jang-tse-kiangs
flodområde med n. Kina, med en längd av omkr.
1 400 km. K. anlades redan på 100-talet f.
Kr. och fullbordades på 1200-talet. Numera
är den av mindre betydelse och delvis
förfallen. På vissa sträckor är den dock
alltjämt livligt trafikerad. Dessutom har K.
stor bet. för bevattningen.
Kejsarkrona. Sv. namn dels på
Fritilla’-ria imperia’lis, dels på Ma’rtagon.
Ord, som saknas under K, sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
