- Project Runeberg -  Åhlén & söners uppslagsbok / VII. Kammaneter-Langley /
3393-3394

(1931-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Keltiberer ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

3393

Keltibe’rer—Kemi’.

3394

Keltibe’rer. Forntida folkstam
uppkommen genom blandning mellan den iberiska
urbefolkningen och de kelter, vilka omkr.
500 f. Kr. inträngde på Iberiska halvön.
K. förekommo på denna i n. Spanien och på
de inre spanska högplatåerna, mese’tas,
samt i n. och mellersta Portugal.

Kelvin. Se Thomson!

Kema, a. b. Bolag i Stockholm, grundat
1929, holdingbolag för svenska parfym- och
tvåltrustens dotterbolag: Barnängens
Tekniska Fabrikers a. b., a. b. Lars Montén,
samt Fabriken Tomten, Alexander
Lagerman & Co. a. b., och a. b. Eneroth & Co.
Aktiekapital 5,5 mill. kr.

Kema’l pa’sja, Mus t af a, f. 1880.
Turkisk militär och statsman. Mustafa
(tillnamnet Kemal, som betyder
»fullkomlig-het», erhöll han i skolan av sin
matematiklärare) deltog tidigt i den ungturkiska
rörelsen men blev efter revolutionen 1908
oense med framstegspartiets ledare och
ägnade sig sedan en tid helt åt sin
militära karriär. Han deltog i Tripolis- och
Balkankrigen samt i världskriget. 1919
ställde han sig i spetsen för den
nationella rörelse, som energiskt motsatte sig
segermakternas planer på att sönderstycka
Mindre Asien, och bröt med den i
Konstan-tinopel sittande regeringen, vilken lät döma
honom till döden. Nationalistarmén hade
framgång, de grekiska invasionstrupperna
besegrades, Smyr na återtogs 1922, och de
allierade måste uppge Sévresfördraget och
i Lausanne 1923 sluta ny fred med Turkiets
nationella regering, som tagit sitt säte i
Angöra. K. hade under tiden fått
fältmarskalks titel och hedersnamnet »El Ghasi»,
den segerrike. Sultanatet upphävdes 1922
(och kalifatet 1924), och när Turkiet i okt.
1923 proklamerades som republik blev K.
dess förste president. Den radikala
författning, som antogs, upphävdes av Mustafa
Kemal, sedan ett uppror 1924 utbrutit i
Kurdistan och separatistiska tendenser
börjat visa sig på sina håll. Med armén
som sitt stöd införde K. en diktatorisk
regim, under vilken han energiskt arbetat
på att omforma turk, liv och turk,
institu

M. KEMAL PASJA.
Fotografi.

tioner efter
västerländska mönster.
Undervisningsväsendet
har sekulariserats,
månggiftet
förbjudits, klädedräkt och
skrift reformerats
efter europ.
föredöme. Tvisten om
det oljerika Mosul,
som nationernas
förbund i huvudsak
tilldömde Irak,
gjorde, att K. po-

litiskt närmade . sig Sovjetunionen och
avslöt ett neutralitetsfördrag med denna
makt. Under senare år har hans politik
även lett till, att politiska närmanden skett
till bl. a. Italien och Balkanstaterna. — K.
har skildrat sin reformpolitik i Die neue
Turkei 1919—27 (1928). Litt.: D. von
Mi-kusch: M. Kemal (1929).

Kembels Skofabriks a. b. Bolag i
Stockholm, grundat 1906, aktiekapital en mill.
kr. K. tillverkar lyx- och promenadskor till
ett värde av 1,8 mill. kr. årligen.

Ke’mi. Stad i n. Finland (Uleåborgs län)
vid Bottniska viken och Kemi älvs utlopp,
medelpunkt i ett sågverksområde. 3 644
inv. (1931).

Kemi’ (grek. kyme’ia =
vätskebland-ning). Vetenskapen om grundämnena,
deras förändringar och deras föreningar med
varandra. K. härstammar från a 1 k
e-m i e n. Vid nya tidens början efterträddes
denna av den s. k. iatroke’miska skolan
(grek. iate’r — läkare), som huvudsakligen
sysslade med k. som hjälpvetenskap åt
medicinen. Under 1600- och 1700-talen
behärskades den teoretiska k. av f 1 og i s t o
n-teorien men gjorde det oaktat stora
framsteg. A. L. Lavoisiers upptäckt
av förbränningens natur kan anses inleda
den moderna kemien. 1807 uppställde J.
D a 11 o n lagen om de multipla
proportionerna, och den därpå grundade atomteorien
utvecklades av J. J. B e r z e 1 i u s, som
började lägga grunden till kemiens viktiga
teckenspråk, formlerna.
Kolföreningarnas kemi, den organiska kemien,
grun

Ord, som saknas under K, sökas under C.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Apr 28 00:45:57 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/asupps/7/0063.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free