Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kerenskij ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3401
Ke’renskij—Kertj.
3402
Ke’renskij, Aleksandr F j o d o r
o-v i t j, f. 1881. Rysk socialrevolutionär
politiker, minister i den provisoriska
regeringen vid marsrevolutionen 1917 och
sedermera ministerpresident. K:s
utrikespolitik gick ut på ett fortsatt samgående
med ententen. Vid bolsjevikernas erövring
av den politiska makten s. å. flydde K.
till utlandet.
Ke’rer (grek. ke’res). I den grek,
mytologien den bråda dödens gudinnor. K.
nämnas tidigast hos Homeros ss.
dödsde-moner, senare framställas de som onda
demoner i allmänhet.
Kerfstedt. 1. Hilda Augusta
Amanda K., f. Hallström, f. 1835,
d. 1920. Förf, av romaner och noveller med
religiöst innehåll samt barnböcker. 2. J
o-hannes K., f. 1841, d. 1921. Den förras
svåger, präst, pedagog, rektor vid
Fjell-stedtska skolan i Uppsala 1870—1920.
Kerguelen [engelskt uttal ko’gilin,
franskt uttal kärgalä’n]. ö i s. Indiska
havet, med omkr. 5 000 kvkm ung. så stor
som Halland. K. är uppbyggd av
ungvulkaniska bergarter och bildar ett bergland
med toppar upp till 1 990 m. ö. h. Kusten
är en brant fjordkust. Jöklar äro talrika,
och snögränsen ligger omkr. 600 m. ö. h.
Klimatet är ett kallt tempererat
oceanklimat och mycket blåsigt. Träd saknas,
och växtligheten utgöres huvudsakligen av
mossor och lavar, ön är obebodd men
be-sökes av säl- och valfångare. K. bär sitt
namn efter fransmannen Y. J.
Kerguelen-Trémarec (f. 1745, d. 1797), vilken 1772
upptäckte ön, och räknas som franskt
territorium.
Kerku’k. Stad i n. Irak vid en biflod
till Tigris, ändpunkt för järnv. och viktig
handelsplats för s. Kurdistan. Omkr. 15 000
inv.
Ke’rkyra. Se Korfu!
Kermadecöarna [ka’modek-]. ögrupp i s.
v. delen av Stilla havet, hörande till Nya
Zealand. K., som äro vulkaniska
bildningar, äro obebodda. — Kermade c-d j
u-p e t, en djupgrav i Stilla havet ö. om
K.-öarna vid Nya Zealand med största djup
9 427 m. jämte den nordligare
Tonga-graven 3 000 km lång och en av
jordskorpans märkligaste bildningar. Djupvattnets
värmegrad är omkr. 1,5°.
Kerman. Se K i r m a n!
Kermanshah, Kermanschah a’n. Se
Kirmanshah!
Ke’rmesbär. Bären av en nordamer.
buske, Phytola’cca deca’ndra, vilken odlas
i s. Europa. Den röda bärsaften användes
till färgning av vin, konfekt m. m., men
är i större mängd giftig.
Ke’rner, Andreas Justinus, f.
1786, d. 1862. Tysk läkare och romantisk
skald tillhörande den s. k. s c h w ab i s k a
diktarskolan.
Ke’rner von Marila’un, Anton, f. 1831,
d. 1898. österrikisk botanist, prof, i Wien,
framstående växtgeograf.
KerosFn el. k e r o s e’n (grek. kero’s =
vaxljus). Detsamma som fotogen.
Kerr. I. John K., f. 1824, d. 1907.
Skotsk fysiker, som upptäckt de s. k.
Kerreffekterna, nämligen dels att
genomskinliga, dielektriska ämnen bli
dubbelbrytande i starka elektriska fält, dels
att polariserat ljus förändras vid reflexion
mot en magnetpol. II. Archibald
Kerr Clark K., f. 1881. Britt,
diplomat, envoyé i Stockholm sedan 1931.
Ke’rry [-i]. Grevskap i s. v. delen av
Irländska fristaten.
Kerschensteiner [ke’rsjensjtajner], G
e-o r g, f. 1854, d. 1932. Tysk pedagog,
särskilt verksam för yrkes- och
fortsättnings-skolor, där huvudvikten lägges på
utförande av gemensamt arbete, ej på isolerade
bokliga studier (s. k. arbetsskolor).
Kersjentsev [ke’rsjentsäff], Platon, f.
1881. Rysk bolsjevikisk diplomat och
tidfringsman, sovjetregeringens ombud i
Stockholm vid de underhandlingar, som
1921—23 fördes om handelsavtal med
Ryssland, sedermera sändebud i Rom.
Kersone’sos. Se Chersonesus!
Kertj. 1. Den halvö, som utskjuter från
Krim åt ö. 2. Stad på K. 1 i
sovjetrepubli
Ord, som saknas under K, sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
