Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kina
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3415
Kina.
3416
Kina med dess 18 provinser även ö s
t-Turkestan, Mandsjuriet,
Mongoliet och Tibet, vilka stå i ett
politiskt lösare förhållande till huvudlandet.
De behandlas under sina resp, uppslagsord.
Kust. Utmed östkinesiska havet s. om
den djupt inskurna Hang-tschou-bukten är
kusten brant. I n. utmed Gula havet är den
däremot flack med breda mynningsvikar el.
deltan, utom å halvöarna Shantung och
Liau-tung, som fr. s. och n. skjuta ut mellan
Gula havet och Petsjilibukten och ha
branta kuster.
Allmän geografisk och
geologisk byggnad. Egentliga K.
sönderfaller i en nordlig och en sydlig del, skilda av
de ö. utlöparna av Kwen-lun-kedjan
(Tsin-ling-shan-bergen), som bildar vattendelare
mellan Hoang-ho och Jang-tse-kiang. I n.
bilda en serie terrassberg Central-Asiens
rand mot ö., och utanför denna ligger den
nordkinesiska slätten med unga
flodavlag-ringar. Sänkorna mellan bergen, särsk. i
prov. Shansi och Kansu, uppfyllas av
lössav-lagringar, som skapa ett egenartat landskap.
Slätten, som är nästan lika stor som
Sverige, är uppbyggd av löss, sand, svartjord
och flodslam samt är ett tätt bebyggt
trädgårdslandskap. S. delen av Kina
genomdrages av en mängd jämnlöpande bergskedjor
med sydöstlig el. sydlig riktning. Mellan
dessa ligga bördiga sänkor. Den mest
bekanta är »Röda bäckenet» i Sze-tschwan,
större än halva Sverige. Bergen äro
uppbyggda dels av kristalliniska urbergarter,
dels av lagrade bergarter (sandsten och
kalk) av paleozoisk ålder. Högst äro de i
s. v. Kina, där topparna nå upp till 7 000
m. ö. h. Om berg och floder, se f. ö.
Asien!
Klimatet är ett monsunklimat med
kalla vintrar och varma somrar, i det att
monsunerna om vintern blåsa fr. n. v. och
n., om sommaren fr. s. ö. och s. Norra K.
har på samma bredd som s. Italien en kall
och torr vinter, medan sommaren är het
med rätt riklig nederbörd. I Peiping är
vintern kallare än i Stockholm och
sommaren varmare än i Algeriet. Södra K. har
en rätt varm vinter, omkr. 4-10°, och är
regnrikare än n. K. med torrtid blott om
vintern.
Växtvärld. All Kinas jord är odlad
utom i bergstrakterna, och den
ursprungliga vegetationen är därför i stora delar av
landet synnerligen begränsad. Skog finns
endast i vissa glesare bebyggda
bergstrakter. De för n. Kina karakteristiska träden
äro kinesiska arter av alm, lind, valnöt, ek
och björk. I det inre finnas barrskogar. Det
subtropiska Syd-Kina har bl. a. stora
bambuskogar, och i det s. v., glest befolkade
Kina finns tropisk regnskog på
bergssluttningarna. Den rika alpina floran består i
huvudsak av samma växtsläkten som i
Europa, men arterna äro andra och flera. Av
Rhododendron och Primula t. ex. finnas
hundratals arter.
Djurvärlden har i n. palearktisk
karaktär, med bl. a. björn, varg, räv och
grävling, medan s. K. tillhör den indiska
regionen med apor, tigrar, noshörning,
elefant m. fl. djur.
Befolkning. Huvudmassan av folket
utgöres av egentliga kineser. Av
dessa finnas flera olika typer, vilket tyder
på inblandning av andra folk.
Nord-kineserna äro resligare (170 cm), kraftigare och
lugnare än syd-kineserna. De förra äro
brakycefaler, de senare i regel
dolikocefa-ler. Hudfärgen växlar mellan brungul och
nästan vit. Mongolvecket är. betydligt mer
utpräglat än hos japanerna. Uppgifterna
om folkmängden grunda sig endast på
approximativ uppskattning av antalet
familjer; enl. kinesiska postverkets
beräkningar utgjorde den 440 mill. år 1923.
Folktätheten är mycket stor, i medeltal för
hela egentliga K. 105 inv. på 1 kvkm,
(densamma som i Malmöhus län). I
Jang-tse-kiangs och Si-Kiangs deltan stiger
folktätheten till bortemot 400 inv. på 1 kvkm.
På grund härav emigrera många kineser
till andra länder, särsk. till Bortre Indien,
Sibirien och Söderhavsöarna, förr även till
Australien och Amerika, som dock numera
stängts för denna invandring. I s. v. Kinas
bergstrakter finnas talrika rester av K:s
urinnevånare m i a o-t se, lolo, schan
m. fl. I n. finnas mandsjuer.
Dessutom tillkomma egentliga mongo-
Ord, som saknas under K, sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
