Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kina
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3419
Kina.
3420
KINAS PRODUKTIONSOMRÅDEN.
pa, jute och ramie. Odlingen av
silkesmaskar är av stor vikt, medan boskapsskötseln
är obetydlig. Bergsbruk har sedan
gammalt bedrivits i K., vars berg äro rika
på mineral, särskilt kol, järn, koppar, tenn
och antimon. Hantverk och handel
ha sedan gammalt bedrivits i stor
utsträckning. Konsthantverket har i äldre tider
stått mycket högt, framför allt
behandlingen av porslin, lackerade varor, elfenben och
siden. Modern storindustri finns framför
allt i Shanghai samt i trakterna av
Han-kou och Canton. Råsilke och sidenvaror,
bomull, te, sojabönor och kol utföras.
Han-delsomsättningen var år 1929: import 168
mill. britt, pund, export 135 mill. pund.
Intensivast är handeln med Japan,
Storbritannien och U. S. A. Sverige införde år
1930 fr. K. varor för 862 000 kr. och
utförde dit varor för 9 mill. kr. M y n t
enhet e n är egentligen en tael, som dock har
mycket växlande värde i olika delar av
landet. En dollar i silver (yuan) har nu
fastställts som enhet men utan att allmänt
antagas. Ett för hela K. gemensamt
myntverk är upprättat i Shanghai.
Samfärdseln gynnas av talrika
landsvägar, ett stort antal naturliga eller
konstgjorda vattenvägar, bl. a.
Kejsarka-nalen, samt järnvägar till en längd av
omkr. 12 000 km. Huvudbanorna förbinda
Jang-tse-kiangs dalgång med Nord-Kina.
Telegraflinjernas längd är 80 000 km.
Religion. Kineserna äro till sin
läggning religiöst fördragsamma, och de
bildades religion är mer etik än religion. Detta
gäller såväl konfutsianism och
taoism som den kinesiska buddhismen.
Folkreligionen är en med allehanda
vidskepelse bemängd blandning av de två senare.
Undervisningen ombesörjes av 10
statsuniversitet samt ett mycket stort
antal högre skolor, dels statsskolor, dels
kinesiska privatskolor, dels av utlänningar
grundade skolor. Av den stora massan
kinesiska barn åtnjuter endast en ringa del
ordnad skolundervisning.
Statsskick. Enl. författningen av
1928 utgöres K:s styrelse av 5 råd:
exekutiva rådet (den egentl. regeringen),
lagstiftande rådet, rättsskipningsrådet (högsta
domstol), examinationsrådet och
kontrollrådet (riksräkenskapsverk). över råden
står presidenten och de 12—15 statsråden.
Politisk indelning. Egentliga K.
indelas i 18 provinser (sheng) med
vittgående självstyrelse. Huvudstad N a n k i n g.
Historisk översikt. Kineserna
ha enl. sin egen tradition och
fornläm-ningarnas vittnesbörd invandrat från v.,
troligen från Gobi och Tarimbäckenet,
vars klimat då var vida gynnsammare.
Rika fynd från yngre stenåldern (3000—
2000 f. Kr.) ha utgrävts av J. G.
Andersson i prov. Kansu. Krönikorna börja med
en lång rad mytiska kejsargestalter,
vilka tillskrivas olika, viktiga upptäckter, t.
ex. Fu-hi (omkr. 2800 f. Kr.) skrivkonsten
och hans efterträdare Shennung
jordbruket. Därpå följa de tre guldålderskejsarna
Yao, Schun och Yii (2300—2000 f. Kr.),
under vilka riket uppblomstrade. Ett
utpräglat feodalvälde under senare delen av
Tsc/iow-dynastien (1122—249 f. Kr.) ledde
till svåra inbördeskrig och krossades av
Tsin-dynastien, under vars tid den
kinesiska muren byggdes. Dess förste kejsare
gjorde sig även ryktbar genom att låta
bränna de gamla klassiska skrifterna. Det
väsentliga räddades dock, och litteraturen
blomstrade snart åter. Under den berömda
Han-dynastien (omkr. 200 f. Kr.—200 e. Kr.)
Ord, som saknas under K, sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
