Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kineseri ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
King-te-tsehen—Kinoli’n.
3429
K.-u p o n-H u 11. Det officiella namnet på
il u 11.
King-te-tschen. Stad i s. ö. Kina (prov.
Kiang-si), medelpunkt för Kinas
porslinstillverkning ända sedan 600-talet.
King-tschou. Stad i Central-Kina (prov.
Hupeh) vid en biflod till Jang-tse-kiang,
med sv. missionsstation.
Kinhydro’n. Ett med hydrokinon isomert,
grönsvart, svårlösligt ämne, som har
användning (s. k. kinhydronelektroder) för
bestämning av vätejonkoncentrationer enl.
Biil mans metod.
Kinibalu. Berg på n. Borneo, 4175 m.
ö. In, öns högsta topp.
KinFn. Se Kinaalkaloider!
Kink. Små, hårt åtdragna öglor, som
bildas på tågvirke, stållinor, elektriska
ledningstrådar o, dyl.
Kinmansson. Sv. skådespelarsläkt. 1.
Fredrik Gustav K., f. 1787, d. 1852.
Operasångare (bas) vid Kgl. Teatern och
skådespelare vid Dramatiska teatern. 2.
Lars Gustav K., f. 1822, d. 1887. Den
förres brorson, skådespelare vid Kgl.
Teatern och Mindre teatern. 3. Helfrid K.,
i. T o r s s 1 o w, f. 1831, d. 1906. Den förres
hustru, skådespelerska vid Mindre Teatern.
Kinna. 1. Socken i Älvsborgs län (Marks
härad). 3 653 inv. (1931). 2.
Municipalsam-hälle i K. 1. 2 759 inv. (1931).
Kinnared. Socken i Hallands län
(Halmstads härad). 649 inv. (1931).
Kinnarumma. Socken i Älvsborgs län
(Marks härad). 2 458 inv. (1931).
Kinnaströms Väveri a. b. Bomullsväveri
i Kinna, Älvsborgs län, etablerat 1885.
Aktiekapital 1,1 mill. kr., 350 arbetare,
årligt tillverkningsvärde 2 mill. kr.
Kinne. Härad i Skaraborgs län.
Kinnefjärding. Härad i Skaraborgs län.
Kinne-Kleva. Socken i Skaraborgs län
(Kinne härad). 546 inv. (1931).
t»
Kinnekulle. Det mest berömda av de s.
k. Västgötabergen, beläget i n.
Västergöt
3430
land vid Kinneviken av Vänern. K. har
oval kägelform med en längd av omkr. 12
km och en största bredd av omkr. 6 km
samt höjer sig i avsatser (»klevar») upp mot
högsta toppen, 307 m. ö. h. K. är uppbyggt
av lagrade bergarter av kambrisk-silurisk
ålder, täckta av hårda eruptivbergarter,
som bilda de karakteristiska lodräta
branterna och skydda underliggande lager. K:s
vä*xtvärld är särskilt bekant feg- sina
vackra lövängar. På K. idkas kalkbränning,
cementfabrikation, oljeutvinning (ur
alun-skiffern) och stenindustri.
Kinnekulle—Lidköpings järnväg (Ki. L.
J.). Smalspårig järnv. (0,891 m), 29 km
lång fr. Forshems jst. vid V. G. J. till
Lidköping. Den öppnades för trafik 1898.
Kinnekulleverken, Jönsson & Co.
Kalkbruk vid Götene i Skaraborgs län
(etablerat 1925), som förutom kalkproduktion
driver tillverkning av brännolja och bensin ur
skiffer. K:s tillverkningskapacitet uppges
1932 vara 2 500 liter olja och bensin per
dygn.
Kinnevald. Härad i Kronobergs län.
Kinneved. Socken i Skaraborgs län
(Frökinds härad). 1 010 inv. (1931).
Kinne-Vedum. Socken i Skaraborgs län
(Kinne härad). 658 inv. (l&l).
Ki’no (grek. kinna’b ar i = drakblod).
Beteckning för en grupp garvämnen, som
utvinnas ur olika växtsafter och särsk.
tidigare användes åven inom medicinen, t. ex.
m a 1 a b a’r-k i n o, den intorkade saften
av Pteroca’rpusträdet (fam. Legumino’sce).
Även drakblod hör till denna grupp.
Kinofilm. Beteckn. för
kinematograf-film. K. framställes vanl. av celluloid, men
även av andra, mindre eldfarliga material,
t. ex. acetylcellulosa (s. k. brandsäker k.),
vilka dock på grund av mindre slitstyrka
ej kunnat uttränga celluloiden.
Perforeringen placeras vid normalfilm nära
filmremsans kanter, vid smalfilm vanl. mitt i
remsan (mellan bilderna). Jfr Film, K
i-nematograf!
KinolFn (av Kina och lat. o’leum =
olja). Ett till de heterocykliska
föreningarna hörande ämne av sammansättningen
Ord, som saknas under K, sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
