Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kirkwall ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3437
Kiselalger—Kitchener.
3438
den, vanl. (och med större rätt än
kiseldi-oxiden) betecknad som kiselsyra.
Ki-selfluorid, Si Ft, är en färglös gas, som
er-hålles av fluorväte med kiseldioxid el.
sili-kat (t. ex. glas). Den sönderdelas av
vatten till amorf kiseldioxid och
kiselfluor-vätesyra. (Se Fluor!). Med kol bildar
k. kiselkarbid, Si C. Se K a r b o r u
n-d u m!
Kiselalger. Se Diatomacéer!
Kiselfluorvä tesyra. Se Fluor!
Kiselgur el. b e r g m j ö 1, in f us o’r i
e-j o r d. Vitaktig, mjöllik, porös jordart,
som består av diatomacéskal och användes
vid tillverkn. av vattenglas och dynamit
samt som isolerings- och polermedel. Jfr
Diatomacéer!
Kiseljärn. Produkt, som erhålles genom
smältning i elektrisk ugn av järn el.
järnmalm, kvarts och kol. Den består av järn
och järnsilicider (Fe2 Si, Fe Si, Fe Sia), vid
kiselhalt över 50 % även av fri kisel. Vid
halt av arsenik och fosfor i järnet kommer
k. att innehålla arsenider och fosfider,
vilka i fuktig luft kunna ge upphov till
fosfor- och arsenikväte. Förgiftningsfall och
explosioner ha därför tidigare uppträtt vid
forsling av k., och särskilda bestämmelser
ha utfärdats för densamma. K. är
synnerligen motståndskraftigt mot kemikalier
och användes i elektroder (duriron, silex)
och för framställn. av kiselstål.
Kiselsinter. Se S i n t e r!
Kiselstål. Se Ferrolegeringar!
Kiselsyra. Se Kisel!
Ki’sil Irma’k. Mindre Asiens största
flod, med källor i Armeniska höglandet och
mynning i Svarta havet. Vattnet är
salt-haltigt på grund av de saltavlagringar,
som floden genomlöper. Under forntiden
utgjorde K. I. hellenernas gräns i ö. och
kallades H a 1 y s. Längd: omkr. 1 000 km.
Kisil-kum. Bet. »Röda öknen»,
ökenområde i Turkestan mellan Aralsjön,
Amu-Darja och Syr-Darja, sandslätt med
vandrande dyner.
Kisjinev [-å’ff] (ryska, rumän. Chisinau).
Stad i n. ö. Rumänien (Bessarabien) vid en
biflod till Dnjestr, Rumäniens andra stad
och Bessarabiens viktigaste handelsstad.
117 000 inv. (1930).
Kisme’t (arab, kisma = del, delning,
lott). Inom muhammedanismen benämning
på varje människas förutbestämda öde.
Ki’ssingen el. Bad Kissingen. Stad
i Tyskland i n. v. Bayern. K. är bekant
som badort; dess vatten användes framför
allt av magpatienter. 9 517 inv. (1930).
Kistbrev el. julbrev. Ett slags
träsnitt med folkligt ämne, som förr i världen
användes bland allmogen för att pryda
stugans väggar eller lockens innersida i
klädkistorna.
KPstna el. K r i s h n a. Flod på Främre
Indiska halvön, med källor på v.
Ghatsber-gen och mynning i Bengaliska viken.
Längd: omkr. 1 300 km.
Kita’ra el. kit bara (grek.).
Forngre-kiskt stränginstrument tillskrivet Apollon
och av ung. samma utseende som lyran,
ehuru ngt större än denna. K. spelades
med plektron.
KPtasato, S h i b a s a b u r o, f. 1856, d.
1931. Japansk bakteriolog, som utfört
viktiga undersökningar angående difteri,
kolera m. fl. infektionssjukdomar.
Kitchener [ki’tjono], Horatio
Herbert, earl of Khartoum, f. 1850, d.
1916. Britt,
fältmarskalk, förut
verksam i flera
fälttåg i kolonierna,
sedermera
överbefälhavare över
trupperna i Egypten,
Sudans erövrare och
mahdins besegrare,
generalstabschef i
boerkriget och som
högste befälhavare
boernas besegrare.
K. blev därefter
högste befälhavare över den britt, hären i
Indien och sedan befälhavare över de britt,
trupperna i Medelhavsländerna samt den
egentl. styresmannen i Egypten. Vid
Ord, som saknas under K, sökas under C.
H. H. KITCHENER.
Fotografi.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
