Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kjellgren ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3443
Kjellgren—Klagovisorna.
3444
betena Stormakterna (1905 o. följ, uppl.)
och Sverige (1917) och programmatiskt
framlagt dem i Staten som livsform (1916).
Kjellgren. I. Sten K., f. 1872, d. 1931.
Ingenjör och industriman inom
glastill-verkningsbranschen, dir. för Elme
glasbruk 1925—29 och för Sv. glasbrukens
exportförening 1929—31. II. Josef K.,
f. 1907. Förf, av dikter {Fyrsken, 1931),
noveller m. m.
Kjellin. I. Fredrik Adolf K., f.
1872, d. 1910. Ingenjör och industriman,
konstruktör av den första elektr.
induk-tionsugnen. II. Tor Helge K., f. 1885.
Museiman och konsthistoriker, prof, i
konsthistoria i Riga sedan 1929 och
intendent vid Värmlands museum i Karlstad
(sedan 1928).
Kjellman. 1. Frans Reinhold K.,
f. 1846, d. 1907. Botanist, prof, i Upsala,
framstående algolog. K. medföljde som
botanist Vegaexpeditionen. Led. av Vet. ak.
2. Gustav Hilding K., f. 1885, Den
förres son, prof, i romanska språk i
Göteborg sedan 1923, statens förlikningsman
sedan 1927, även känd som sv. och
internationell idrottsledare.
Kjellström. I. Sven K., f. 1875.
Violinist, konsertmästare i Stockholms
konsertförening 1914—17 och 1924—28, grundare
av en bekant kvartett, Kjellström
s-kvartetten (1911) samt sedan 1929
direktör för Mus. ak. Led. av Mus. ak.
II. Johannes K., f. 1883.
Folkbild-ningsman, sedan 1917 sekr. i
folkuniversi-tetsföreningen.
Kjerrulf, Gustaf, f. 1861, d. 1931.
Veterinär, medicinalråd 1890—1900. K. har
framför allt arbetat för inrättandet av
offentliga slakthus i vårt land. Led. av
Lantbr. ak., med. hedersdoktor.
Kjerulf [kä’rulf], I. H a 1 f dan K., f.
1815, d. 1868. Norsk tonsättare, vars
melodiskt elegiska kompositioner, körer (t.
ex. Brudefcerden i Hardanger, Serenade ved
strandbredden o. a.) och visor {Synnöves
Sang, Ingrids vise, Nökken o. a.) rönt
inflytande av norsk folkmusik. II. Charles
K., f. 1858, d. 1919. Dansk tonsättare,
bland vars verk märkas operor och
operetter samt ett hundratal sånger.
K jula. Socken i ’Södermanlands län
(Ös-terrekarne härad). 1 313 inv. (1931).
Kjöge. Se Köge!
Kjö’kkenmödding (dansk.). Bet. sophög,
skalhög. Inom fornforskningen namn på
de först i Danmark upptäckta, vanl. vid
kusten liggande lämningar av
stenålders-boplatser, som bestå av avfall o. dyl. från
en dåtida jägar- och fiskarebefolknings
måltider samt en del andra föremål.
Klaatsch [klatsj], H e r m a n n, f. 1863,
d. 1916. Tysk anatom och antropolog;
känd för sina arbeten rörande de
förhistoriska människorna.
Kla’bund, egentl. Alfred H e n s c
h-k e, f. 1891, d. 1928. Tysk förf, av lyriska
dikter i expressionistisk stil samt
dramer och romaner, ofta med österländska
ämnen. Ett drama med kin. motiv är
Der Kreidekreis (1925), uppf. i Sthlm
1927 (Kritcirkeln’).
Kladderada’tsch. Skämttidning i
Berlin, grundad 1848, som särsk. lägger an på
politisk satir.
Kla’dno. Fabriksstad i mell.
Tjeckoslovakien (Böhmen), med stora
stenkolsgruvor och järnverk. 20 670 inv. (1930), med
förstäder omkr. 45 000 inv.
Klaff. 1. Den mekanism varigenom ett
ljudhål å träblåsinstrumenten kan slutas
el. öppnas. 2. Klaffar i hjärtat, se
Hjärta! — K 1 a f f-f e 1, se
Hjärtsjukdomar!
Klafreströms Bruk a. b. Mekanisk
verkstad i Klavreström, Kronobergs län,
anlagd 1736, bolag sedan 1911. K. tillverkar
spisar, värmeledningskaminer m. m. till ett
värde av 1 mill. kr. årl. Aktiekapital 0,4 8
mill. kr.
Kla’genfurt. Stad i s. Österrike
(Kärnten) i Klagenfurtbäckenet, vid floden
Drava, sedan 1518 Kärntens huvudstad.
27 000 inv. (1923).
Klagovisorna. Se J e r e m i a!
Ord, som saknas under K, sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
