Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kolberg ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3491
Ko’lberg—Kolgujev.
3492
ställa organiska syror ur nitriler samt
upptäckte salicylsyrans antiseptiska
egenskaper. II. Georg K., f. 1877. Skulptör, prof,
i Berlin.
Ko’lberg. Stad i Tyskland, i n. Preussen
(prov. Pommern) vid Östersjön, bekant
badort. 30 115 inv. (1925).
Kolberger Heide [kå’lbärger ba’jde]. Del
av Kielbukten v. om ön Femern, bekant
för ett sjöslag 1644 mellan svenska och
danska flottorna.
Kolbäck. Socken i Västmanlands län
(Snevringe härad). 3 347 inv. (1931).
Kolbäcksån. Flod med källor i s. v.
Dalarna och mynning i v. Mälaren. K.
genomflyter bl. a. sjöarna Vessman och Barken i
s. Dalarna. Längd: 170 km. K. driver ett
stort antal industriella verk.
Kolchici’n. Ett i Co’lchicum autumna’le
(fam. Lilia’cece) förekommande giftigt
ämne, som i rent tillstånd bildar ett gulvitt,
i vatten lösligt pulver av den empiriska
formeln C22H25NO6. Det har, liksom fröna
av Co’lchicum, medicinsk användning mot
akuta giktanfall.
Ko’lchis el. K o 1 k i s. Forntida namn på
en landsträcka vid ö. Svarta havet, i sagan
bekant såsom Medeas fädernesland och
målet för argonauternas härnadståg för att
hämta det gyllene skinnet. Jfr
Argo-nauterna!
Ko’lding. Stad i Danmark i s. ö. Jylland
(Vejle amt) vid en vik av Lilla Belt. 22 000
inv. (1930). K. var under medeltiden en
betydande stad. Ett minne fr. denna tid är
slottsruinen Koldinghus.
Koldioxid (vanl. oegentligt kallad
kolsyra). Kem. formel CO2. Färglös, luktlös,
icke brännbar gas, som alltid uppstår, då
kol el. kolhaltiga ämnen förbrinna med
tillräckligt lufttillträde. Den ingår till omkr.
0,04 0/0 i luften och utströmmar i en del
trakter ur sprickor i jorden (jfr
Hundgrottan!). Genom tryck kan k.
kondenseras till vätska och säljes i handeln i
järncylindrar. Vid k:s utströmning ur en
dylik stelnar ofta en del av densamma på
grund av värmeabsorption vid den övriga
delens avdunstning till kolsyresnö,
vilken på grund av sin låga temperatur
användes till »bortfrysning» av vårtor o. dyl.
K. användes till kolsyrade drycker. En
vattenlösning av densamma smakar ’svagt sur
och innehåller något litet av den
obeständiga, verkliga kolsyran H2 CO3. Dess
salter kallas k a r b o n a’t. K. kan
reduceras till kol el. andra kolhaltiga ämnen, men
vid denna reduktion åtgår en betydande
mängd energi. Denna reduktion sker i
växterna med solljusets tillhjälp. Vid
förbränningen i djurkroppen bildas åter k., som
bortgår med andedräkten, och motsvarande
energimängd blir då fri och tages i
anspråk för kroppsvärmet och
livsprocesserna.
Koldisulfid. Se Kols va via!
Ko’lera el. asiatisk k. (grek. kole’ra
= gallsjukdom). Akut smittosam
tarmsjukdom karakteriserad av häftig diarré
med starkt påverkat allmäntillstånd och
orsakad av en särskild kommaliknande
bakterie, koler avibrio’nen. K. är endemisk
i n. Indien (i synnerhet i Gangesdeltat)
och har därifrån flera gånger under
1800-talet spritts till Europa och där förorsakat
stora epidemier (i Sverige 1834, 1850-talet,
1866, 1872). Dödligheten är hög.
Bakterierna överföras endast med
tarmuttömningarna. Inkubationstiden är kort, högst 5 dygn.
Vaccin mot k. har försökts profylaktiskt
med tämligen god framgång. Av största
vikt äro åtgärder mot smittans spridande
— därvid spelar snabb upptäckt och
isolering av de första sjukdomsfallen den
största rollen.
Kole’risk (grek, kole’ = galla). Bet.
häftig, uppbrusande till lynnet. Jfr
Temperament!
KolesterFn (grek, kole’ = galla och
ste’ar = fett). En av de viktigaste 1 i p o
i-d e r n a. K. förekommer i de flesta av
djurkroppens organ, i synnerhet i hjärna,
ägggula, fiskrom och blodkroppar. Till sin
kem. sammansättning är k. en omättad
alkohol av formeln C26 H46 OH.
Kolgujev [kalgo’jeff]. ö i Norra Ishavet
n. ö. om halvön Kanin, med 3 500 kvkm ngt
Ord, som saknas under K, sökas under C.
117 — Åhlén & Söners Uppslagsbok.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
