Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kolvass ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3507
Kolvass—Kome’ter.
3508
Kolvass. Sv. namn på Sci’rpus lacu’stris.
Kolväten. Kem. föreningar mellan kol
och väte. På grund av kolatomernas
tendens att binda varandra i kedjor och
ringar finnes ett oerhört antal k. De indelas
i a 1 i f a’t i s k a (med öppna kolkedjor)
och cy’kliska (med kolringar). De
ali-fatiska, »mättade» k. (d. v. s. de, som ej
innehålla dubbelbindningar) äro m e t a’n,
e t a’n, p r o p a’n, b u t a’n, p e n t a’n,
h ex a’n o. s. v., vilka bilda en serie av
den allmänna formeln (Cn Han +2 ). De fyra
första äro gasformiga, de följande
flytande (paraffinoljor). De, som
innehålla över 15 kolatomer, äro fasta och
kallas paraffiner. Omättade alifatiska
k. tillhöra dels e t y 1 e’n serien
(Cn Hgn ) och inneh. då en dubbelbindning,
dels a c e t y 1 e’n s e r i e n (Cn Han—2),
och innehålla en tredubbel bindning;
även kolväten med två el. flera dubbla (el.
tredubbla) bindningar finnas. Av de
cykliska k. äro b e n s o 1 och naftalin
viktigast ; även n a f t e’n erna äro
betydelsefulla (se resp, uppslagsord!). K. bildas i
de flesta fall, då organiska ämnen
sönderdelas utan lufttillträde, och utgöra
huvudbeståndsdelen i bergolja.
Kolyma’. Flod i n. ö. Sibirien, med
källor på Stanovojbergen och mynning i n.
Ishavet. Längd: omkr. 1 900 km. K. är
till större delen av sin längd segelbar och
mycket fiskrik.
Kom. Se K u m!
Ko’ma. 1. (Grek. ko’ma = dvala).
Djupaste graden av medvetslöshet,
medföljande en del sjukdomar (förgiftningar, uremi,
sockersjuka m. fl.). 2. (Lat. co’ma = hår).
Se Kometer!
Komando’rski-öarna [ko-], ögrupp i n.
Stilla havet bestående av Beringön och
Kopparön och jämte Aleuterna utgörande
Berings havs sydgräns. K. tillhöra
Sov-jetryssland.
Koma’rno (tysk. Komorn). Stad i södra
Tjeckoslovakien vid Donau, som här
bildar gräns mot Ungern. Viktig hamn- och
gränsstad. 21 100 inv. (1930), till större
delen magyarer.
Kombako’nam [eng. uttal kåmbokå’nom].
Stad i s. Britt. Indien (prov. Madras),
betydande tempel- och lärdomsstad. 60 700
inv. (1921).
Kombatta’nter (fransk, combattant =
stridande). Inom en här de stridande i
mots. till n o n-k ombattanter,
sjukvårdspersonal o. dyl.
Kombinatio’n (lat. cum = tillsamman
och bini = två i sänder). Förbindelse,
för-knippning av flera ting i en viss ordning;
beräkning, jämförelse. — K omb i n e’r a,
sammanställa, göra en k.
Komedi’ (grek. ko’mos = svärm, hop;
Dionysosfölje och ode’ = sång). Bet.
lustspel. — Komedi a’n t, skådespelare (i
nedsättande betydelse).
Komediteatern. Se Intima teatern!
Kome’nsky. Se Comenius!
Kome’ter (lat. co’ma = hår).
Världs-kroppar, vilka synas tillhöra vårt
solsystem, och vilka röra sig omkring solen
nästan alltid i långsträckta och ofta i
synnerligen långsträckta banor. I samtliga
fall, som den ursprungliga banan kunnat
undersökas enligt de av prof. E.
Strömgren utvecklade metoderna, framgår det,
att banan varit ellipsformad. Under
passagen genom solsystemet undergå banorna
ofta avsevärda förändringar på grund av
planeternas störande inverkan och
banorna få därför ibland en skenbart
hyper-bolisk form. K. bestå av en ofta
distinkt och skarpt begränsad kärna,
omgiven av ett diffust ljushölje, ko’man el.
komethåret. När k. komma i solens
närhet, utvecklas ofta en s. k. svans, vilken i
de allra flesta fall är riktad ifrån solen
men i några få fall riktad mot densamma.
Stundom uppträda flera svansar av olika
längd och krökning. Svansen består
uppenbarligen av gasformiga partiklar, som
fri-gjorts ur kärnan och av solens
strålnings-tryck drivas bort ifrån denna. K. äro
jämväl i andra hänseenden utsatta för
en ständig upplösning och de
materiede-lar, som bliva utströdda längs k:s vägar
Ord, som saknas under K, sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
