Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Konsum ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kontinenta’ltåg—Kontorsvärlden.
3553
1806 utfärdade han förbud för Frankrike
och dess allierade att ha
handelsförbindelser med England samt påbjöd konfiskering
av eng. gods och häktning av eng.
undersåtar inom av Frankrike behärskade el.
beroende länder. K. kunde aldrig konsekvent
genomföras, och Napoleon måste för
Frankrikes vidkommande medgiva vissa licenser,
men det vållade England avsevärt
ekonomiskt avbräck utan att dock bringa det till
underkastelse. Även Sverige tvangs genom
freden i Paris 1810 att deltaga i denna
blockad, som det likväl i hemlighet
överträdde.
Kontinenta’ltåg. Se Kontinental!
Kontinentförskjutning el. k o n t i n e
n-t a’l f ö r s k j u t n i n g. Den förskjutning
av kontinenterna, som enl. en av tysken
A. Wegener 1912 uppställd teori äger rum,
i det kontinenterna flyta på den
underliggande magrnan. Förskjutningen anses ske
i regel västerut; sålunda skulle Amerika
tidigare ha hängt samman med Europa
och Afrika (obs. kustlinjernas form!),
Madagaskar med Indien o. s. v. De väldiga
bergskedjorna i v. Amerika skulle enl.
denna teori ha uppstått genom
sammanskjut-ning av kontinentens bortre kant, medan
de å östra sidan av Asien och Amerika
befintliga ögirlanderna blivit efter. Även
åtskilliga uddar, t. ex. Grönlands sydspets,
Eldslandet och Grahams Land visa en
omböjning, som om de blivit efter vid landets
vandring västerut. Även en vandring av
kontinenterna mot ekvatorn antages;
denna skulle bl. a. ha gett upphov till
Himalaya och övriga bergskedjor i det inre av
Asien. I fråga om bergskedjornas uppkomst
står Wegeners teori i skarp motsats till
kontraktionsteorien. Litt.: A.
Wegener: Kontinenternas och oceanernas
uppkomst.
Kontinge’nt (lat. conti’ngere = beröra).
Bet. andel, bidrag, avdelning krigsmanskap,
som en landsända el. förbundsmedlem
lämnar till en gemensam här. — K o n t i
n-gen t e’r ing, åtgärder, som vidtagas av
olika stater i syfte att reglera
utrikeshandeln, främst importen. K. sker ofta så, att
staten i fråga officiellt tillkännager, att
3554
under viss bestämd tidsrymd endast viss
maximikvantitet av en vara får införas
(i m p o r t k.o n t i n g e n t e r i n g).
Ytterligare imp. är då förbjuden el. drabbas
av särsk. höga tullsatser (t u 11 k o n t
in-g e n t e r i n g). — Kontingente’-
r i ng ska r t e’l 1, kartell, som bestämmer
storleken av sammanslutningens
totalproduktion och de olika till kartellen anslutna
företagens andel däri. —
Sedelkontingent, det fasta belopp, med vilket
sedelomloppet får överstiga guldkassan, t. ex. i
Sverige får sedelomloppet enligt 1932 års
lag ej överstiga summan av dubbla
guld-kassan plus 350 mill. kr.
Kontinue’ra (lat. continua’re). Bet.
fortfara, fortlöpa. —— K o n t i n u e’r lig,
sammanhängande, oavbrutet fortgående.
Inom matematiken kallas en funktion
kontinuerlig, då skillnaden mellan två värden
på dess beroende variabel kan göras hur
liten som helst, blott värdena på den
oberoende variabeln tagas tillräckligt nära
varandra. Mots.: diskontinuerlig.
Kontinuite’t (lat. continu’itas). Bet.
oavbruten följd, obrutet fortlöpande
sammanhang.
Konti’nuum (lat. conti’nuum = det
sammanhängande). Sammanhängande
massa (i rummet el. tiden); inom matematiken
en sammanhängande mängd av (oändligt
många) kontinuerliga tal.
Ko’nto (it. co’nto av lat. computa’re =
sammanräkna). Bet. räkning, räkenskap.
Inom bokföringen en sammanställning av
debet- och kreditposter, vilka kunna
hänföras på ett visst räkenskapsföremål.
Ko’ntokura’nt (it. co’nto corre’nte). Bet.
löpande räkning. Räkenskaper, som vid
fortlöpande affärsförbindelser mellan
tvenne parter föras av vardera parten.
Avräkning sker efter vissa överenskomna
tidsperioder (kvartal, halvår el. år), varvid
sal-dot överföres som första räkenskapspost i
den följande avräkningsperiodens k.
Kontorsvärlden. Tidskrift, utgiven i
Stockholm sedan 1910, organ för Sveriges
kontoristförening.
Ord, som saknas under K, sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
