Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Konvenans ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3563 Konvena’ns—Koo.
av gasen el. vätskan äro lättare och
därför stiga uppåt.
Konvena’ns (lat. conveni’re =
sammankomma, stämma överens, passa). Bet. det
passande, gängse bruk, god ton. — K o
n-v e n e’r a, vara passande för.
Konve’nt (lat. conve’ntus =
sammankomst). Bet. sammanträde, sammankomst.
Konve’ntet. Se
Nationalkonven-t e t!
KonventPkel (lat. conventi’culum =
mindre sammankomst). Bet. bönemöte, privat
andaktssammankomst. —
Konventi-k e 1 p 1 a k a’t e t, ett 1726 i Sverige
utfärdat, strängt förbud mot konventiklar,
blott med undantag av husandakt. Det var
svårt att upprätthålla och kändes som ett
förhatligt tvång men avskaffades först
1858. Full frihet för enskilda
uppbyggelse-möten erhölls 1868.
Konventio’n (lat. conve’ntio =
sammankomst, överenskommelse). Bet. rättsligt
fördrag och överenskommelse mellan stater.
Konventionali’sm (lat. conve’ntio =
överenskommelse). Bet. benägenhet att
följa vedertagna bruk, rädsla att avvika fr.
gängse former.
Konventione’ll (lat. conve’ntio =
överenskommelse). Bet. vedertagen, bruklig;
endast grundad på ett tillfälligt bruk el.
överenskommelse; ängsligt iakttagande
vedertagna (umgänges-) former.
Konverge’ns (lat. conve’rgere = böja
tillsammans). Bet. sammanlöpande. 1.
Inom biologien den likhet i egenskaper, som
kan förefinnas hos två organismer på
grund av likartat levnadssätt utan
närmare släktskap. 2. Inom matematiken kallas
sådana serier k o n v e r g e’n t a, vilkas
termer bli allt mindre och mindre och
vilkas summor även vid ett oändligt antal
termer ha ett ändligt värde. Mots.: d
i-v e r g e’n t. — Kon ver ge’r a,
sammanlöpa.
Konversatio’n (lat. conversa’ri =
umgås med). Bildat, lättflytande samspråk.
— K o n v e r s e’r a, föra kultiverat samtal
Konversationslexikon. Alfabetisk
uppslagsbok innehållande allmänbildande
fakta och upplysningar. Bl. större k. märkas
det eng. Encyclopoedia Britannica, det
franska Grand dictionnaire universel, utg. av
P. Larousse, de tyska Meyers
Konversa-tions-Lexikon och Brockhaus’
Konversationslexikon, det spanska Enciclopedia
universal ilustrada, det italienska
Enciclopedia italiana di scienze, lettere ed arti
(under utgivning sedan 1929), det ryska
Bolsaja sovetskaja enciklopedija (under
utgivning sedan 1926), de sv. Nordisk
Familjebok och Svensk Uppslagsbok, det
danska Salmonsens
Konversations-Leksikon och det norska Aschehougs
Konversationslexikon.
Konversio’n (lat. conve’rsio =
omvändande). Bet. omvändelse, förbättring;
ändring av räntefot å skuldobligationer; inom
psykologien den förvandling av psykisk
energi i kroppsliga störningssymptom, som
äger rum vid hysteri. — Konverte’ra,
förvandla, omvända; ändra räntefot å
skuldobligationer. — Konvert i’t,
person som övergått till annan religion.
Konve’rter (lat. conve’rtere = vända
om). Omstjälpbar blästerugn, som
användes vid bessemerprocessen m. fl.
Konve’x (lat. conve’xus = välvd). Bet.
upphöjt rundad, utåtvänd. Mots.: k o
n-k a’v.
Konvo’j (fransk, convoi av lat. con =
tillsammans och vi’a = väg). Bet.
beledsagande; betäckning; örlogsfartyg som
åtfölja och skydda handelsfartyg. — K o
n-v o j e’r a, beledsaga och skydda
handelsfartyg i ovanst. bemärkelse.
Konvolu’t (lat. convo’lvere = veckla
samman). Bet. omslag på större brev,
stort kuvert.
Konvulsio’n (lat. convu’lsio). Bet.
ryckning, kramp. — K o n v u 1 si’v i s k,
krampaktig.
Koo [ko], Wellington (kin. Ku
Wei-Tschun), f. 1887. Kin. diplomat,
utrikesminister 1922—24 och 1926—27, sitt
lands representant vid flera viktiga
konferenser.
Ord, som saknas under K, sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
