Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Korsör ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3593
Koschenill—Kosmisk strålning.
3594
på de syd ryska stäpperna, ur vilka dessa
trupper rekryterades. K. lia ännu i sen tid
varit jämförelsevis självständiga. Efter
hemorten indelades de i olika grupper. En
del av dem äro av storryskt, andra av
ukrajnskt el. tatariskt ursprung. K. ha
spelat en stor roll i Rysslands krigs- och
revolutionshistoria. Linder revolutionen
1917 anslöto de sig till stor del till de
»vita», men tjäna nu sovjetregimen.
Kosackhärens storlek torde ha uppgått till
högst 100 000 man.
Koschenill. Se Konschonell!
Kosciuszko [kåsia’skå]. Bergparti i
Au-stral-Alperna i s. ö. delen av Nya
Syd-Wales, med kontinentens högsta toppar,
stigande till 2 241 m. ö. h.
Kosciuszko [kåsjtjo’sjkå], T a d e u s z,
f. 1746, d. 1817. Polsk frihetskämpe. K.
förde en energisk kamp mot det ryska
väldet i Polen och
åstadkom efter
Polens andra delning,
sedan han av
nationalförsamlingen utsetts till diktator
(1794), en större
resning mot ryssar och
tyskar. Samtidigt
verkade han för
sociala reformer men
utan större
framgång. Han led vid
Maciejowice ett svårt nederlag mot
ryssarna (1794), vilket nedbröt det polska
motståndet.
T. KOSCIUSZKO.
Kosiee [kå’sjitse] (ungerska Kassa,
tyska Kaschau). Fabriksstad i ö.
Tjeckoslovakien vid floden Hernäd, ö.
Slova-kiens ledande handelsstad. 70 000 inv.
(1930), varav större delen slovaker.
Ko’skenniemi, Veikko Antero, f.
1885. Finsk diktare och
litteraturhistoriker, prof, i Abo, en av de främsta
finskspråkiga skalderna.
Koslov [kaslå’ff]. Stad i s. Ryssland
vid en biflod till Don, ett av
svartjordsområdets centra. 54 000 inv. (1926).
Kosmeti’k (grek. kosme’in = pryda).
1. Konsten att bevara kroppens skönhet.
2. Skönhetsmedel, särskilt för håret. —
K o s m e’t i s k, hörande till k.
Ko’smisk (grek. ko’smos = värld). Bet.
det som tillhör el. omfattar världsalltet.
Jfr Kosmos!
Kosmisk strålning el. (kosmisk)
u ] t r a s t r å 1 n i n g. Ett slags strålning
med särdeles stor
genomträngningsförmå-ga, vilken uppifrån intränger i jordens
atmosfär och framkallar påvisbara
verkningar även i dess undre skikt (V. Hess 1912).
Vid 9 300 m höjd är den 40 ggr starkare
än vid havsytan (W. Kolhörster 1913—14).
Det kosmiska ursprunget av k. s. är
ådagalagt genom Kolhörster och von Salis,
vilka vid mätningar å Jungfraujoch (3 500
m. ö. h.) och Mönchgipfel (4 100 m. ö. h.)
i Alperna 1923—26 funno starkare k. s.
när Vintergatan kulminerade, samt genom
V. Hess, som påvisade en från solen
härrörande komponent i strålningen.
Höjd-studier över k. s. ha även gjorts något
tidigare av amer. R. Millikan och Otis på
Pikes Peak (4 300 m. ö. h.) samt något
senare genom friballonger upp till 15 000
m höjd, under ledning av Millikan, efter
vilken k. s. i U. S. A. ofta, ehuru
oberättigat, benämnes »Millikan-strålar». År
1926 upptäckte ryssarna Myssovsky och
Tuvin att k. s:s styrka är beroende av
barometerståndet; variationer i
barometer-effekten ha senare påvisats av sv. F.
Lindholm. K. s. varierar även med polhöjden
(H. Compton 1932) och synes enl. sv. A.
Corlin stå i samband med
jordmagnetismen. Om detta slutgiltigt besannar sig.
torde det innebära att k. s. är korpuskulär
(d. v. s. består av materiella partiklar),
medan den annars vanl. uppfattas som
en elektromagnetisk strålning av
våglängden O,ooo ooo ooo 005 mm. Sedan
1931 studeras k. s. på sju olika platser
med likformiga mätapparater och med
enhetlig bearbetn. av resultaten; i detta
arbete deltager Lunds observatorium genom
en i Abisko uppställd apparat. En del
tecken synas ge vid handen att de
lång-periodiskt föränderliga stjärnorna äro
Ord, som saknas under K, sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
