Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kriticism ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3663
Kritici’sm—Krohg.
3664
Kritici’sm. Filosofisk åsikt, som betonar
nödvändigheten av en kritisk undersökning
av den mänskliga kunskapsförmågans
betingelser och omfattning, innan en
prövning av själva kunskapsinnehållet är
möjlig. K:s främste representant är Kant.
Kriti’k (grek, kritike’). Bet.
granskning, bedömande; klander. I vetenskaplig
forskning nödvändiga prövningar av
källors, hypotesers och teoriers
sanningsvärde (jfr Bibelkritik!); i estetisk
bemärkelse en undersökning av konstverks
el. litterära alsters estetiska värde. På det
senare området kan man särskilja en
ålderdomligare art av k., som bedömer efter
på förhand uppställda regler för det
sköna, och ett modernare slag, som med
hänsynstagande till ett konst- el. diktverks
tillkomst söker förklara dettas
psykolo-gisk-estetiska verkningar. — K r i’t i k e r,
person, som utövar k. — Kritisera,
granska, bedöma, klandra. — K r i’t i s k,
samhörande med k., granskande, kitslig;
farlig, avgörande (om situationer).
KrPtisk temperatur. Se Kondens
a-t i o n!
Kri’ton. En av Sokrates’ hängivnaste
lärjungar, efter vilken en av Platons
dialoger uppkallats.
Kritperioden. Inom geologien den sista
av de mesozoiska perioderna. K. kommer
alltså mellan jura- och tertiärperioderna.
De under k. bildade avlagringarna äro
huvudsakligen sedimentära kalk- och
sandstenar samt krita. Från k:s senare del
finnas avlagringar i Skåne. Under k.
utbredde sig havet över stora delar av de
nutida kontinenterna, klimatet var varmt
och trol. ganska likformigt över hela
jorden. Bland växterna förekommo barrträd
och kottepalmer, men även en del lövträd
(hängeväxter). Av däggdjur funnos endast
en del ursprungliga former, av fåglar bl. a.
tandfåglarna. Dessutom funnos i mängd
stora kräldjur: fisködlor, flygödlor och
dinosaurier.
Krivo’j Rog. Stad i s. Ukraina
(Sovjet-Ryssland), centrum i ett viktigt
bergverks-område. 31 000 inv. (1926).
Kroa’ter (urspr. slav, chorvater =
bergsbor av chora = berg). En slavisk folkstam
bosatt i v. Jugoslavien och tillhörande den
rom.-kat. kyrkan. Av huvudsakligen k.
uppsatta lätta, irreguljära trupper spelade
en betydande roll i trettioåriga och
sjuåriga krigen.
Kroa’tien-Slavo’nien. Provins i v.
Jugoslavien, före världskriget »kronland» i
Ungern, med 44 000 kvkm ung. så stort
som Västerbotten. V. delen, Kroatien,
är bergig, och den ö., S 1 a v o n i e n, ett
småkulligt slättland. Befolkningen består
av kroater och serber. 2 740 000 inv. (1921).
Huvudstad: Z a g r e b.
Kro’cket (fransk, croquet). Ett urspr.
eng. sällskapsspel, som spelas med klot,
klubba och bågar.
Krog, Helge, f. 1889. Norsk förf.,
dramatiker, bl. vars verk märkes
journalistkomedien Det store Vi (1919).
Krogh [kråg], Schack August
Steenberg, f. 1874. Dansk fysiolog,
prof, i Köpenhamn, som utfört viktiga
undersökningar över respirationsfysiologien
och som för sina upptäckter av
kapillärernas roll vid ämnesomsättningen erhöll
Nobelpriset i medicin 1920. Led. av Vet. ak.
Krogsered. Socken i Hallands län
(Årstads härad). 614 inv. (1931).
Krogstad. Se Krokstad!
CHR. KROHG.
Fotografi.
Krohg [kråg]. Norsk släkt. 1. Georg
Anton K., f. 1817, d. 1873.
Tidningsman, ivrig skandinavist. 2. Christian
K., f. 1852, d.
1925. Den förres
son, berömd
målare, prof, och
direktör vid norska
konstakademien
1909, vars ofta
socialt betonade
realistiska skildringar hämtat motiv
fr. sjömans- och
storstadslivet. K.
var även verksam
som skönlitterär
förf. (Kampen for
Ord, som saknas under K, sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
