- Project Runeberg -  Åhlén & söners uppslagsbok / VII. Kammaneter-Langley /
3713-3714

(1931-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kungs-Barkarö ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

3713

Kungshögar—Kungälv.

3714

KUNGSHUSET (Wrangelska palatset i
Stockholm).

Fotografi.

Tessin d. ä. på 1650-talet av Karl Gustav
Wrangel. K. har genomgått flera
omfattande restaureringar och var 1697—1754
bostad för kungliga familjen (varav
namnet). Det äger ännu bestånd som lokal för
en del ämbetsverk.

Kungshögar. Benämning på de
huvudsakligen under folkvandringstiden
uppförda, ej sällan mycket stora gravhögar över
konungar och stormän, som finnas främst
i mell. Sverige.

Kungsladugård el.
ladugårdshem-m a n. Gammal benämning på vissa
kronan tillhöriga hemman, avsedda för
boskapsskötsel.

Kungslena. Socken i Skaraborgs län
(Vartofta härad). 533 inv. (1931).

Kungsljus. Sv. namn på
Verba’scum-arter.

Kungsorm. Namn på Bo’a constri’ctor.
Se B o a o r m a r !

Kungssången. Se Ur svenska
hjärtans djup en gång!

Kungstiger. Se Tiger!

Kungsträdgården. En allm.
parkanläggning och promenadplats i Stockholm inom
Jakobs församling. K. var urspr. en
trädgård endast för kungafamiljens räkning
men öppnades på Gustav III:s tid för
allmänheten.

Kungsvatten. Blandning av tre delar
saltsyra och en del salpetersyra. K.
inne

håller fri klor oeh kan därför lösa guld
(därav namnet).

Kungsådra. Ett inom sv. vattenrätt
förekommande begrepp, vars innebörd
skiftat. Under medeltiden var k. den del
av vattendrag, som skulle hållas öppen
för att möjliggöra fiskens framkomst.
Gustav Vasa hävdade i vissa fall, att k. var
kronans fiskevatten. Ännu i 1734 års lag
bestämdes k. till att omfatta % av
vattendragets bredd. Enl. den nu gällande
vattenlagen av 1918 innebär k. en
skyldighet för ägare av strömfall el. annat
område av vissa vattendrag att utan
ersättning underkasta sig förlust av
vattenmängd el. vattenkraft intill %, därest det
erfordras för farled, flottled, fiske,
torrläggning el. bevattning av mark. I en
särskild förordning uppräknas de vattendrag,
i vilka k. finnas.

Kungsåra. Socken i Västmanlands län
(Siende härad). 413 inv. (1931).

Kungsängslilja. Sv. namn på Fritilla’ria
melea’gris.

Kungsäter. Socken i Älvsborgs län
(Marks härad). 697 inv. (1931).

Kungsör. Köping i Västmanlands län
vid Arbogaån och
Oxelösund—Flen—Västmanlands järnv., med starkt trafikerad
hamn och mångsidig industri, främst K:s
bleckkärlsfabrik. K. är en gammal
kungsgård. 2 174 inv. (1931).

Kungsörnar (A’quila). Ett släkte stora
Falkfåglar med spetsiga nackfjädrar
och svagt rundad stjärt. Näbben saknar
tandutskott. I Sveriges n. fjälltrakter
häckar Kungsörnen {A’quila chrysa’étos),
som är ovan mörkbrun, under nästan
svart. Honan är större än hanen och blir
bortåt 1 m lång. De äldre fåglarna äro
stannfåglar; de yngre stryka om vintern
omkring över hela landet.

Kungälv. Stad i s. Bohuslän och
Göteborgs och Bohus län vid Nordre älvs
av-grening fr. Göta älv. K. har en
gammaldags bebyggelse av huvudsakligen trähus.
På en holme i älven ligger Bohus ståtliga
fästningsruin. K. har uppkommit ur en

Ord, som saknas under K, sökas under C.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Apr 28 00:45:57 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/asupps/7/0230.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free