Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kvarnmott ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3733
Kvartsi’t—Kvesved.
3734
KvårtsPt. Bergart, som nästan
uteslutande består av kvarts och som vanl.
uppkommit genom omkristallisation av
sandsten. K. förekommer i stor mängd i
Sveriges s. fjälltrakter, t. ex. Oviksfjällen,
Städjan.
Kvartslampa. Se Elektriskt ljus!
Kvartssand. Sand, som huvudsakligen
består av kvartskorn och därför användes
vid glasfabrikation.
Kvartä’rtiden el.
kvartärperio-d e n. Den sista av de geologiska
perioderna. K. kan indelas i pleistoc e’n p
e-r i o d e n, som omfattar istiden och de
in-terglaciala perioderna, samt den p o s
t-g 1 a c i a’l a perioden, som ännu pågår. I
jämförelse med föregående perioder är k.
mycket kort (högst ett par hundratusen
år). De vulkaniska omvälvningar och stora
bergskedjeveckningar, som utmärkte
tertiärtiden, upphörde under k. Klimatet var
under den tidigare delen av k. troligen
även i de ej nedisade områdena kallare än
nu. Av växter och djur uppträdde
huvudsakligen samma släkten som nu och i
många fall även samma arter. I
pleisto-cena lager i mell. Europa anträffas älg,
ren, björn, mammut och jättehjort, men
även lejon, flodhäst, apor och ullhårig
noshörning. De första spåren av människan
härröra från k:s tidigare del. Avlagringar
från k. äro övervägande lösa jordarter, i
nedisade trakter moräner, lera, r u
11-stensgrus samt postglaciala sediment
såsom gyttja, torv m. m. Angående de
efter istiden uppträdande
nivåförändringarna se Landhöjning!
Kva’si- (lat. qua’si = liksom om,
nästan). Bet. oäkta, sken-, i oegentlig
mening.
Kvass. 1. Fiskefartyg med vattenfyllt
fraktrum för levande fisk. 2. Rysk
ättik-syrejäst dryck, tillredd på malt och
rågmjöl.
Kva’ssia. Veden av ett i tropiska
Amerika inhemskt träd, Qua’ssia ama’ra. K.
användes i medicinen samt till besprutning
av fruktträd mot bladlöss o. dyl.
Kvast. Se Blomställning!
K. V. B. J. Förk. för Karlsham n—
V i s 1 a n d a—B olmens järnväg.
Kvcm, kvdm. Förk. för
kvadratcentimeter, kvadratdecimeter.
Kved. Gammal beteckning för
livmoder.
Kwei-jang. Stad i s. Kina, huvudstad i
prov. Kwei-tschou. Omkr. 100 000 inv.
Kwei-tschou. Prov, i s. Kina, med
184 000 kvkm ung. så stor som Götaland
och Svealand tillsammans. 11 291 000 inv.
(1926). Huvudstad: Kwei-jang.
Kwen-lun el. K u e n-1 un, K u n-1 u n.
Bergsystem i inre Asien. K. sträcker sig
med en rad av parallellt löpande kedjor i
huvudsakligen väst—östlig riktning från
Pamir i väster till den kinesiska
provinsen Kansu i öster. Genom K. skiljes Tibet
från Tarimområdet och Gobi. Stora delar
av K. ligga över 6 000 m. ö. h. De högsta
partierna finnas i ö. Tibet och v. Kina,
där fjällkedjan Arka-tag stiger till 7 720
m. Både här och på andra håll uppvisar
K. stora glaciärer. K. är mestadels
uppbyggt av urberg och gamla, lagrade
bergarter, vilka veckades särsk. under
devon-och karbontiderna, medan under
tertiärtiden bergskedjan omdanats genom brott.
Olika delar av K. bära olika namn. I ö.
och s. ö. fortsättes K. av bergskedjor i
Kina och Bortre Indien.
Kvenneberga. Socken i Kronobergs län
(Allbo härad). 407 inv. (1931).
Kverceti’n. Ett i barken av F ä r g e k
(Que’rcus tincto’ria) förekommande gult
färgämne, vars verksamma beståndsdel är
kvercitr o’n, en flavonglykosid, som vid
spjälkning ger r a m n o’s.
Kverrestad. Socken i Kristianstads län
(Ingelstads härad). 995 inv. (1931).
Kverula’nt (lat. que’rulus = klagande).
En som ofta framställer klagomål.
Kve’stor (lat. quce’stor). I det antika
Rom namn dels på finansförvaltare, dels
på brottmålsdomare.
Kvesved el. B e s k s ö t a. Sv. namn på
Sola’num dulcama’ra.
Ord, som saknas under K, sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
