Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kymograf ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3747
Kymogra’f—Kyrka
3748
har K. till följd av de många forsarna
mindre bet.; däremot är den av synnerlig
vikt för flottningen. Vattenkraften anslås
vid medelvattenstånd till omkr. 275 000
hkr. Den är till betydande del tagen i
bruk, framför allt för träsliperier och
pappersbruk. Kring mynningen ligger ett
av Finlands största
trävaruindustriområden.
Kymogra’f (grek. ky’ma = våg och
gra’-fein = beskriva). Instrument som
registrerar olika rörelser (t. ex.
muskelkontrak-tioner, andningsrörelser) genom att rita
en kurva på en av ett urverk driven
cylinder.
KymosFn. Se Löpe!
Ky’mrer. Den keltiska befolkningen i
Wales. — K y’m r i s k a, detsamma som
walesiska.
Ky’ndel (Sature’ja horte’nsis). En till
fam. Labia’toe hörande, ettårig ört,
inhemsk i Syd-Europa och hos oss särsk.
förut odlad. Bladen användas som krydda.
Kyndelsmässan (lat, cande’la = ljus).
En åt minnet av Jungfru Marias
kyrkotag-ning ägnad kyrklig högtid, som firats fr.
mitten av 400-talet. K., som infaller den
2 febr., är urspr. en gammal romersk fest,
som firades med fackel- och ljusceremonier.
Ky’niska skolan. En av Antistenes
grundad filosofskola, som ansåg det högsta
goda ligga i absolut oberoende av och
frihet från alla behov. Jfr Cyniker!
Kynologi’ (grek. ky’on = hund och
lo’-gos = lära). Bet. läran om hunden.
Kyo’to el. K i o t o. Stad i Japan (s.
Hondo) nära Biwasjön, med universitet
och ett stort antal praktfulla tempel och
palats. K., som är Japans minnesrikaste
stad, var huvudstad 794—1868 och är nu
medelpunkt för den finare konstindustrien
och konsthantverket. 765 000 inv. (1930).
Kypfärger (tysk, kiipe = upplöst
in-digokyp; egentl. den kittel, vari färgningen
sker). Färgämnen, vilka i likhet med
in-digo anbringas på tyg o. dyl. på så sätt
att tyget genomdränkes med lösningen av
ett lösligt, vanl. färglöst ämne (kyp),
vilket genom någon enkel kemisk process
(vanl. oxidation) kan förvandlas till det
olösliga färgämnet. Det senare
framstäl-les alltså inuti själva fibrerna av
materialet, i stället för att, som annars sker, i
färdigbildad, löst form tillföras desamma.
K. kunna därför nå en »äkthet» och
vid-häftningsförmåga, som inga andra färger
kunna nå. — K y p r a, indränka med
kyp.
Kypert (lågt, kepere = bjälke, sparre
i ett vapen). Vävnadsbindning, som ger
snedgående ränder i vävnaden. K.
användes till många ylletyger. Ordet k. syftar
på vävnadens diagonala ränder, vilka gå
i samma riktning som sparren i en
vapensköld.
Kyra’ss (fransk, cuirasse av lat. co’rium
= läder). Läder-, järn- el. stålharnesk.
Kyrassiä’r (fransk, cuirassisr). En i
k y r a s s klädd ryttare, vanl. beväpnad
med svärd och pistoler. K.-trupper, vilka
tillhöra det tunga kavalleriet och nyttjas
till anfall på slagfältet, ha som en
kvarleva från medeltidens pansarklädda
rid-darhär funnits i flera stormaktsarméer
ända till våra dagar.
Kyrena’ika. Se Cyrenaica!
Kyrena’iska skolan. En av den grek,
filosofen Aristippos fr. Kyrene stiftad
filosofisk skola, som i njutningen såg det
högsta goda.
Ky’rie ele’ison (grek.). Bet. »Herre
förbarma dig». Ett i den katolska mässans
första del förekommande bönerop, som i
översättning till landets språk även ingår
i den lutherska gudstjänsten.
Kyri’llos. Namn på flera berömda
kyrkomän. I. K., patriark i Alexandria 412—
444, framstående österländsk
kyrkopolitiker och kyrkolärare. II. K., egentl.
Konst a n t i n o s, f. omkr. 830, d. 869.
Missionär bland de slaviska folken; han
uppfann ett slaviskt alfabet och översatte
delar av bibeln till slaviskt språk.
Kyrka (grek. kyriako’n av ky’rios —
herre). Bet. egentl. Herrens hus. Med k.
förstås såväl den byggnad, i vilken
kris
125 — Åhlén & Söners Uppslagsbok.
Ord, som saknas under K, sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
