Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kållandsö ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3759
Kållandsö—Käkleden
37G0
Kållandsö. ö i s. Vänern, mellan
Dalbosjön och Kinneviken. K., som har ett
ytinnehåll av 68 kvkm, hör till
Västergötland. Det är en gammal kulturbygd med
flera större gårdar, främst L ä c k ö.
Kållered. Socken i Göteborgs och
Bohus län (Askims härad). 891 inv. (1931).
Kållerstad. Socken i Jönköpings län
(Västbo härad). 523 inv. (1931).
Kålmal (Plute’lla maculipe’ nnis). En
M alfjäril, vars gröna svarthuvade larv
lever av Bra’ssica-arternas blad.
Kålmask. Larven av Kålfjärilen.
Kålrabbi. Se Brassica!
Kålrot. Se Brassica!
Kålvivlar. Beteckning för åtskilliga
arter av vivelsläktet Centorhy’nchus, som
leva på kålarter. En av dem (K å 1 g
all-vi v e 1 n) förorsakar gallbildningar på
rothalsen.
Kånna. Socken i Kronobergs län
(Sun-nerbo härad). 681 inv. (1931).
Kårböle. Församling i Gävleborgs län
(Färila-Kårböle socken). 448 inv. (1931).
Kårsta. Socken i Stockholms län
(Långhundra härad). 891 inv. (1931).
Kå’rsåtjåkko. Fjäll i n. v. Lappland
omkring 20 km n. om Stora Sjöfallet. Höjd:
1 720 m. ö. h.
Kåsa. Olika slags äldre sv. dryckeskärl,
oftast av trä med stora utspringande,
snidade grepar. K. användes även som bet. för
vissa idrottspris (pokaler).
Kåseri’ (fransk, causer = samtala).
Lättflytande samtal utan djupare innehåll,
skildring av dylikt slag i tidning el.
tidskrift. — K å s ö’r, person, som för ett
flytande samtal el. skriver kåserier.
Kåsö’s (fransk, causeuse). Mindre, helt
stoppad tvåmanssoffa.
Kå’totjåkko. Fjäll inom Sareks
nationalpark i n. v. Lappland. Höjd: 2 001 m.
ö. h.
Kägel (plur. käglar). Inom
typografien beteckning för typens höjd.
Kägelsnitt. Detsamma som k o n i s k a
sektioner.
Kägelsnäckor
(Co’-nus). Ett släkte
Snäckor med
kägelformigt, ofta
fläckigt skal, som
förekomma i
Medelhavet och
Indiska havet.
Kägelspel. Ett
troligtvis urspr.
tyskt spel med
käglor i viss
uppställning och klot, som
spelas på särskilda
kägelbanor.
Käglan.
Skogsområde i n. ö
Närke mellan
Arboga-åns dalgång och
Hjälmaren,
sluttande brant mot n.,
sakta mot s. Höjd:
111 m. ö. h.
KÄGELSNÄCKA.
Fotografi.
Käkben. Hos lägre ryggradsdjur bestå
resp, över- och underkäke av vardera flera
ben, som ibland kunna långt avlägsnas
från varandra (t. ex. i underkäken hos
ormarna). Hos människan bestå k. av
resp. 2 ben i överkäken och 1 i
underkäken, men de båda överkäksbenen äro
sammanvuxna med varandra och de övriga
ansiktsbenen.
Käkfjärilar (Microptery’gidoe). En
familj små Fjärilar med långa, smala
vingar och ursprungliga mundelar med väl
utbildade mandibler.
Käkhålorna. Slemhinneklädda
hålighe-ter i överkäken, vilka stå i förbindelse
med näshålan. Stundom säte för envisa
varbildningar.
Käkleden. K. är hos människan och
däggdjuren ej homolog med lägre
ryggradsdjurs, emedan hos de senare
under-käksbenet ledar mot kvadratbenet
och ledbenet men hos de förra direkt
mot tinningbenet.
Ord, som saknas under K, sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
