Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kävlinge ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3767
Kävlinge Läder- & Skofabrik—Kö’lliker
3768
Kävlinge Läder- & Skofabrik. Se K j e
f-linge Läder- & Skofabrik!
Kävlingeån el. Lödde å. Vattendrag
i s. Skåne, avlopp för Våmbsjön, med
mynning i Öresund. Längd: 80 km.
Kävsjö. Socken i Jönköpings län (östbo
härad). 955 inv. (1931).
Kö (fransk, queue av lat. ca’uda =
svans, stjärt). 1. En ordnad rad av
väntande personer el. fordon. 2. Sista
avdelningen i en marschkolonn. 3. En träkäpp
som användes i biljardspel.
Köbke, Christen Schjellerup, f.
1810, d. 1848. Framstående dansk
porträtt-och landskapsmålare.
Köge el. K j ö g e. Stad i Danmark på
Själland (Köpenhamns amt) vid
Köge-Bugt, med märklig, åldrig bebyggelse, bl.
a. många äldre korsvirkeshus. 6 097 inv.
(1930).
Köge-Bugt. Bukt på Själlands ö. kust,
s. om Köpenhamn.
Kö’hler, Elsa, f. 1879. österr. pedagog
och barnpsykolog, särskilt verksam för
utvecklingen och nydanandet av
småbarnsskolorna och barnträdgårdsväsendet.
Kö’hler, Wolfgang, f. 1887. Tysk
psykolog av estländsk börd, en av
förgrundsfigurerna inom gestaltpsykologien,
även bekant för sina undersökningar över
människoapornas intelligens.
Köinge. Socken i Hallands län (Faurås
härad). 584 inv. (1931).
Kökkenmödding. Se
Kjökkenmöd-d i n g!
Kökslatin. Benämning på särsk.
medeltidens felaktiga, ogrammatikaliska och
barbariska latin, som rönt inverkan från
de nyare levande språken.
Köl. 1. Se Leguminosse! 2. Den
understa delen av ett fartyg, sträckande sig
efter fartygets hela längd och fasttimrad
(på träfartyg) till för- och akterstäv. På
järnfartyg finnes hängköl el. plattköl.
Den förra består av ett valsat plattjärn
till vilket det nedersta bordläggnings-
stråket bockas och nitas, och den senare
av en tjockare kölplåt, som ligger utanpå
och nitas till kölstråket. — Kölblock,
anordningar på vilka ett fartyg i en
torrdocka vila. — Kölbult, bultar som
förena köl och kölsvin.
Köla el. Kölen. Socken i Värmlands
län (Jösse härad). 2 475 inv. (1931).
Kölaby. Socken i Älvsborgs län
(Redvägs härad). 631 inv. (1931).
Köldblandning. Se Kylteknik!
Köldpoler. Benämning på jordens
kallaste punkter. Den lägsta kända
temperaturen (— 67,8° C.) har uppmätts vid
staden Verchojansk i n. ö. Sibirien på 67° 34’
n. br.
Köldmaskin. Apparat för framställning
av låga temperaturer. Se Kylteknik!
Köldpunkter. De punkter av huden, som
mottaga köldintryck. Jfr Hudsinnen!
Köldsinne. Se Hudsinnen!
Kölen. Annat namn för K ö 1 a.
Kölen. Gammal benämning på det
centrala nordskandinaviska fjäll- och
öde-marksområdet på ömse sidor om den
sv.-norska gränsen. K. saknar karaktären av
enhetlig bergskedja och geografisk gräns.
Kölfotingar (Hetero’poda). En grupp
genomskinliga, i havet kringsimmande
snäckor, utan el. med förkrympt skal. Fotens
främre del är ombildad till en fena. K.
förekomma ofta massvis i havsytan av
varma hav.
Kölhala. Att kränga ett fartyg mot en
brobänk el. strand för reparation el.
målning av bottnen.
Köligruppen. En grupp metamorfoserade
skiffrar, kalkstenar och sandstenar, som
tillhöra silursystemet och förekomma i n.
Sveriges fjäll nära riksgränsen.
Kölingared. Socken i Älvsborgs och
Skaraborgs län (Redvägs härad). 661 inv.
(1931).
Kö’lliker, Al b e r t von, f. 1817, d.
1905. Schweiz, anatom, prof, i Wiirzburg
Ord, som saknas under K, sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
