Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Köpinge ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3777
Köpinge—Körling.
3778
Mälaren samt vid
Sthlm—Västerås—
Bergslagens järnv.
och Köping—Ut-
tersbergs järnv. K.
som har modern
djuphamn, är en
tämligen livlig
handels- och
fabriksstad med 28
fabriker och
verkstäder och ett
arbetarantal av 614.
K. är en tidigt
omtalad handelsplats,
som fick sina första stadsrättigheter
1474. 6 895 inv. (1931). 2. Socken i
Kalmar län (Slättbo härad). 992 inv. (1931).
Köpinge. 1. Socken i Kristianstads län
(Gärds härad). 1 800 inv. (1931). 2. Se
Stora Köpinge!
Köping—Hults järnväg. Normalspårig
järnv. (1,435 m), 70,5 km lång, fr. Örebro
till Köping. Urspr. avsedd att erhålla
ändpunkt vid Hults lastageplats vid Vänern
blev den aldrig fullbordad. Sträckan
Örebro—Frövi tillhör staten och
Frövi—Köping ingår i ö r e b r o—K öpings
järnväg.
Köping — Uttersberg — Riddarhyttans
järnvägar (K. U. R. J.). Smalspårig järnv.
(1,093), 58,9 km lång fr. Köping till
Rid-darhyttan. Järnv. har uppkommit genom
sammanslagning (1911) av Köping—
Uttersbergs järnväg (förk. K.
U. J.), öppnad för trafik 1866, och
Utter s b e r g—R iddarhyttans
järnväg (förk. U.R. J.), öppnad för trafik 1880.
Köplagen. Vardaglig benämning på
lagen den 20 juni 1905 om köp och byte av
lös egendom. K. är så gott som
likalydan-de med de norska och danska köplagarna.
Köpman. Envar, som idkar handel. I
juridisk terminologi menas med k. envar,
som enl. 1929 års bokföringslag är pliktig
att föra handelsböcker.
Köpmannaföreningar. Sammanslutningar
av köpmän inom visst område för
tillvaratagande av gemensamma intressen.
K. ha på de flesta platser ombud, vilka
verkställa inkasseringar hos och anskaffa
soliditetsupplysningar om firmor i deras
distrikt o. dyl. De älsta k. bildades i
Göteborg (1857) och i Stockholm (1858).
Köpmannen i Venedig. Skådespel av
Shakspere, vars huvudperson är den
judiske köpmannen Shylock, uppfört i
Stockholm första gången 1854.
Kör (grek, koro’s = dans). Urspr. en
samling personer, som i det antika
skådespelet, vid religiösa och andra högtidliga
tillfällen utförde sång och dans. K. var
uppdelad i tvenne halvkörer, som under
vissa rytmiska dansrörelser växelvis
utförde de strofiska körsångerna.
Kördikt-ningen blev i Grekland en särskild
konstart, vars främste utövare var P i n d a r o s.
— Med k. förstås numera dels
sångkompositioner i flera stämmor, ss. tvåstämmig
k., trestämmig, fyrstämmig o. s. v., dels
de sjungande själva, varvid man skiljer
mellan följande: d a m-k. och g o s s-k.
bestående av sopraner och altar; m a n
s-k., tenorer och basar; blandad k.,
damröster el. gossröster samt mansröster;
unison k., flera tillsammans sjunga
endast en stämma; a cappell a-k., vokal
k. utan instrumental beledsagning.
Körhastighet. Enligt
motorfordonsförordningen är hastigheten fri, men
automo-bilen skall alltid kunna stannas, innan en
tredjedel av den synliga vägbanan
tillryg-galagts. Inom tätbebyggda samhällen är
högsta tillåtna hastighet 35 km. i tim. På
landsväg gälla även inskränkningar för
omnibusar och lastbilar varierande
mellan 30 och 40 km. i timmen.
Körling. 1. Sven August K., f.
1842, d. 1919. Tonsättare, organist och
musiklärare, på sin tid en av Sveriges
populäraste vistonsättare. I hans produktion
märkes i övrigt en hel del större körverk,
som balladen Sten Sture, solosånger:
När stjärnehären blänker, Aftonstämning
o. a. samt manskvartetter. Led. av Mus.
ak. 2. John Felix August K., f.
1864. Den förres son, tonsättare,
organist och musiklärare, vilkens
levnads-friska sånger (bl. a. gånglåten En glad
trall) ha blivit allmänt omtyckta.
Dess
Ord, som saknas under K, sökas under C.
126 —- Åhlén & Söners Uppslagsbok.
KÖPINGS
STADSVAPEN. Fältet guld,
korset och
bokstaven K blå.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
