Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Labori ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3787
LabyrPnt—Laclos.
3788
Labyri’nt (grek. laby’rintos). Bet.
irrgång. I grek, mytologi en av konstnären
Daidalos åt konung Minos på Kreta upp-
LABYRINT (»Trojaborg»).
förd byggnad med många varandra
vill-samt korsande gångar, i vilken instängdes
odjuret Minotavros. En egendomlig form
av 1. äro i Sverige och på andra ställen
i Europa förekommande låga, i
koncentriska rader anordnade stensättningar, hos
oss benämnda Trojaborg, Tröborg el. dyl.,
i allm. stammande fr. förhistorisk tid men
även anlagda in i sen tid. Möjligen ha de
stått i samband med något slags rituella
danser.
Labyri’ntfiskar (Labyri’nthici). En fam.
egendomliga Benfiskar med främre
delen av gälarna omformad för
luftandning. Till 1. hör bl. a. Klätterfisken.
Lac [lack] (fransk.). Bet. sjö och ingår
i många geografiska namn, t. ex. Lac
Lé-man (Genéve-sjön).
Lachaise [lasjä’s], Frangois d’A i x
de, kallad le pére L., f. 1624, d. 1709.
Fransk jesuit, Ludvig XIV:s biktfader,
verksam vid Nantesiska ediktets
upphävande. Efter honom har uppkallats den
ryktbara kyrkogården Per e-L a c h a i s e
i Paris med sina många gravmonument
över berömda män.
La’chesis. Se Moira!
La’chesis. Ett släkte Huggormar,
bland vilka märkes den sydamerikanska
L a n s o r m en (L. lanceola’tus), vars bett
ofta är dödande.
Lachmann, C 1 a r a, f. 1864, d. 1920.
Donator, som anslagit en del av sin
förmögenhet till främjande av den
skandinaviska samkänslan. Medlen, som förvaltas
av Clara Lachmanns fond, uppgingo 1929
till över 1% mill. kr.
La’chner, Franz, f. 1803, d. 1890. Tysk
tonsättare, nyskapare av svitformen för
orkester.
Lack (av pers, lak, röd färgvätska). 1.
Blandning av hartsarter och terpentin
samt något färgämne, som användes vid
försegling av brev och paket m. m. Finare
slag av 1. innehålla schellaek. 2. Fernissa,
beredd ur saften av ostasiatiska
Rhus-ar-ter och använd vid tillverkning av
lackarbeten. 3. Lösningar av hartser i sprit,
bensin el. terpentinolja. Hit höra bl. a.
C h i n a-v a r n i s h och andra spritlacker.
Zaponlacker bestå av
celluloidlös-ningar el. dyl.
LackadFverna. Se Lakkadiverna!
Lackalänga. Socken i Malmöhus län
(Torna härad). 1 713 inv. (1932).
Lack-dye [la?.ck-daj]. Se
Gummi-lacka!
Lackfernissa. Se Fernissa!
Lackfärger. Bet. för vissa målarfärger,
som ge en blank yta och vanligen utgöras
av lösningar av kopal el. dyl. i bensin el.
terpentinolja med tillsats av linolja.
La’ckmus. Färgämne, som framställes
ur arter av lavsläktet Rocce’Ua och
användes dels som indikator, dels till
färgning av tyg och papper.
Lackträd. Se Rhus!
Lackviol. Sv. namn på Cheira’nthus
che’iri.
Laclos [laklå’], Pierre Ambroise
Frangois Choderlos de, f. 1741,
d. 1803. Fransk artjllerikapten och förf.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
