Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Laertes ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3793
Lae’rtes—La Follette.
3794
Lae’rtes. Enl. Homeros konung på Itaka
ceh fader till Odyssevs.
Lsesta’dius. 1. Lars Le v i L., f. 1800,
d. 1861. Präst och botaniker, kyrkoherde
i Karesuando och Paj ala, led. av Vet. ak.
Den efter honom benämnda
laestadia-n i s m e n är en trosriktning med en
egenartad lärouppfatt-ning, i vilken
församlingen betraktas som den
ovill-korlige förmedlaren
av den kristnes
gudsumgänge,
liksom det i Bibeln
uppenbarade
gudsordet levandegöres
först i och genom
predikan. Den
1m-stadianska predikan, i regel hållen
av oavlönade lekmannapredikanter,
kännetecknas av sin extatiska karaktär och
ger stundom upphov till s. k. »1 i i k
u-tuks i a», d. v. s. en våldsam rörelse
med häftiga känsloutbrott, snyftningar,
omfamningar o. dyl. Den Isestadianska
trosriktningen, inom vilken olika
schismer förekommit, är i Sverige
förhärskande i alla finsktalande församlingar, bl.
lapparna norr om Lule älv samt även i
åtskilliga svensktalande församlingar;
den har även spritt sig till norra Finland
och Norge. 2. Petrus L., f. 1802, d.
1841. Den förres broder, lappmissionär,
kyrkoherde i Härnösands stift, känd för
sin friska och målande reseskildring fr.
Lappmarken, Journal af Petrus Lcestadius,
för första året af hans tjenstgöring
såsom missionaire i Lappmarken (1831 och
senare uppl.). — Litt. till L. 1 och
laesta-dianismen: E. Curtelius: L. L. Laestadius
(1914). Märta Edquist: L. L. Lsestadius
(1922). Martin Koch: Fromma människor
(1918).
L. L. LA1STADIUS.
Gravyr.
Liesö. ö i n. Kattegatt, genom Laesö
ränna skild fr. Jylland, 113 kvkm. L., som
endast till en mindre del är odlad, upptas
främst av flygsandsområden och
ljunghedar.
La Fayette [lafajä’tt]. I. Marie
Madeleine de L., f. 1634, d. 1693. Fransk
författarinna, berömd för sin roman La
princesse de Cleves (1678; sv. övers.
Prinsessan de Cleves, 1923), en med knapp och
förnäm stilkonst given själsskildring, en
av världslitteraturens första psykologiska
romaner i modern mening. II. Marie
Joseph Paul R.
Y. G. M. de L., f.
1757, d. 1834.
Markis, fransk
frihetshjälte och
statsman. Han deltog
såsom frivillig i
nordamer.
frihetskriget fr. 1777 och
utnämndes av
kongressen till
generalmajor. Sedan
Frankrike 1778
inträtt i kriget mot
England, lyckades L. utverka
översändandet av franska hjälptrupper till Amerika.
Efter hemkomsten spelade han en
betydande roll i den franska revolutionens
första skede fr. 1789. Han bidrog
verksamt till antagandet i konstituerande
församlingen av en förklaring om människans
rättigheter (Déclaration des droits de
1’homme), vari revolutionens allmänna
principer formulerats. L., som ivrade för
en inskränkt konstitutionell monarki med
folkrepresentation, råkade snart i konflikt
med de radikalare elementen och
misslyckades i sina försök att rädda
författningen. Efter växlande öden deltog han
senare i julirevolutionen 1830, då han först
verkade för Ludvig Filips övertagande av
regeringen men senare anslöt sig till
oppositionen. Jfr Konstituerande
nationalförsamlingen!
Lafayette [lafeje’tt]. Stad i n. U. S. A.
(Indiana), med universitet. 22 000 inv.
(1920).
La Follette [lafålä’tt], Robert
Marion, f. 1855, d. 1925. Nordamer.
politiker (radikal republikan), led. av
kongressens representanthus, guvernör för
Wisconsin. Han intog under världskriget
M. J. P. DE LA
FAY-ETTE. Gravyr.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
