Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lag ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3797
Lag—Lagamills a. b.
3798
lag liktydigt med ett samtidigt
avfyrande av alla kanoner fr. ena sidan ay ett
krigsfartyg.
Lag (fsv. lagh, egentl. = det [-[före-]lag-da,-] {+[före-]lag-
da,+} fastställda). 1. I Bibeln förekommer
begreppet 1. i vidsträckt bet. om G. T:s
skrifter i allmänhet, i inskränkt bet. dels
om de fem Moseböckerna (»lagen,
profeterna och psalmerna»; Luk. 24 kap. 44
v.), dels om den samling av moraliska,
borgerliga och kyrkliga föreskrifter, som
meddelades Mose på Sinai och som
in-nehålles i Moseböckerna, »Mose lag»
(Luk. 2 kap. 22 v. Joh. 7 kap. 23 v.). 2.
I allm. bemärkelse en sats, som uttrycker
ett nödvändigt förhållande mellan
företeelser el. detta förhållande självt. Den
genom 1. uttryckta nödvändigheten kan
vara a) mekanisk el. fysiologisk:
naturlag, b) logisk: tankelag, c)
moralisk: sedelag. L. tages även i
bemärkelsen sannolikhetsförhållande mellan
företeelser, bland vilka vissa relatioper
synas konstanta: psykologiska
lagar, historiska lagar o. dyl. 3.
En sammanfattning av vissa
rättsregler. Om en sådan 1. endast gäller en
viss på förhand bestämd tid, kallas den
p r o v i s o’r i s k. Men i allmänhet gälla
lagarna på obestämd tid, intill dess de
genom nya beslut ändras el. upphävas.
Rättsförhållandenas urkundsmässiga reglering
i 1. är i varje kulturs utvecklingshistoria
en viktig tilldragelse. Angående det älsta
i 1. utformade rättssystem, varom
världshistorien har att förmäla, se H a m m
u-rabi! Beträffande vårt lands älsta
laguppteckningar se Landskapslagar!
— Under tidernas lopp har en viss
indelning av lagarna vunnit burskap, tämligen
lika i skilda länder. Till grundlaga
r-n a med dithörande
konstitutionella stadgar hänför man sålunda
föreskrifterna rörande statsskicket, under det
att man med allmänna lagar
menar samhällets övriga
lagstiftningsproduk-ter (civilrätt, speciell privaträtt,
straffrätt, processrätt), vilka reglera rättsförh.
mellan de olika individerna i ett samhälle.
— Vid tal om »lagboken» åsyftar man
vanligen en edition el. upplaga av den
all
männa lagens viktigaste bestämmelser
(»Sveriges Rikes Lag», innefattande 1734
års lag med senare ändringar och tillägg).
Laga domstol el. rätt forum. Den
domstol, som i ett givet fall är behörig
att handlägga det rättsärende, varom
fråga är.
Laga fång. Lagligen erkänt sätt att
förvärva äganderätt. L. f. äro av tre slag:
o r i g i n ä’r a (ursprungliga), vid
vilka föremålet före förvärvet saknar
ägare (fynd, jakt, fiske m. fl.); exs t i
nk-t i’v a (av lat. exsti’nguere = utplåna), då
förvärvaren icke härleder sin rätt från
eventuell tidigare ägare utan i stället
till-låtes utesluta dennes rätt (hävd,
godtros-förvärv); derivat i’v a (härledda),
då nye ägaren grundar sin rätt på
överlåtelse från den föregående (arv,
testamente, giftorätt, gåva, byte, köp m. fl.).
Laga hävd. 1. Vederbörligt vårdande
av fast egendom. Skyldighet därtill
åligger exempelvis arrendator och hyresgäst.
Se även Vanhävd! 2. Ett exstinktivt
laga fång. I sv. rätt är denna hävd av
tvenne slag: a) Urminnes hävd
äger rum, då någon ohindrad besuttit och
brukat fast egendom el. rättighet i så lång
tid, att ingen minnes el. vet, huru hans
förfäder el. fångesmän först kommit
därtill (Jordabalken 15 kap.). Urminnes hävd
förutsätter icke lagfart, b) Tjuguårig
hävd beskrives i 1 § av en förordn. av
1881: »Har någon i god tro åtkommit fast
egendom och den, efter vunnen lagfart,
såsom ägare besuttit utan avbrott under
tjugu år, då må ej klander, som därefter
på grund av äldre rätt instämmes, emot
hävden gälla».
Lagaholm. Under medeltiden namn på
Laholm.
Laga kraft. En dom el. ett
myndighets-beslut, som icke genom vanliga rättsmedel
kunna överklagas, sägas ha vunnit laga
kraft el. vara lagakraftvunna.
Lagamills a. b. Bruk vid Timsfors,
Kronobergs län, anlagt 1896, som årligen
tillverkar 16 000 ton papper och papp till ett
värde av ungefär 4^ mill. kr.
Aktiekapi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
