Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Landösjön ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3837
Landösjön—Langeland.
3S3S
Landösjön. Insjö i Jämtland med avlopp
genom Långan till Indalsälven. 319 m. ö.
h., 49 kvkm, 72 m djup.
Lane. Härad i Göteborgs och Bohus län.
Lane [lejn]. 1. Edward William,
f. 1801, d. 1876. Eng. språkforskare,
vilken bl. a. utgivit ett berömt
arabiskt-en-gelskt lexikon. 2. Stanley
Lane-P o o 1 e, f. 1854. Den förres systerson,
historiker, arkeolog och orientalist. 3.
R a 1 p h Norman L. Se A n g e 11!
La’ner. De köttiga delarna av hästens
underkäke mellan hörntänderna och
kindtänderna. På l:s beskaffenhet beror
hästens känslighet för bettet.
Lane-Ryr. Socken i Göteborgs och
Bohus län (Lane härad). 1 238 inv. (1932).
Lanforsen. Vattenfall i nedre Dalälven,
med en fallhöjd av 8,5 m. L. utnyttjas av
Lanforsens
Kraftverksak-tiebolag, Stockholm, grundat 1926,
som där under åren 1927—1930 uppfört en
kraftstation med en kapacitet av 17 000
hkr. (i den första utbyggnaden) och som
kostat c:a 12 mill. kr. Aktiekapitalet
uppgår till 4,5 mill. kr. Aktiemajoriteten
äges av Stockholms stad.
Lang. Harpospelarefamilj. Josef L.,
f. 1865, var 1886—1924 anställd vid
hovkapellet samt lärare vid Mus. ak. Led. av
Mus. ak. — Anna L., f. No r dq vi s t,
f. 1874, d. 1920. Den förres hustru, fr.
1896 anställd vid hovkapellet. — Ingrid
L.-F a g e r s t r ö m, f. 1897. De
förras dotter, sedan 1921 harpist i
hovkapellet och dessutom lärare vid Mus. ak.
Lang, Arnold, f. 1855, d. 1914.
Schweiz, zoolog, främst känd för sina
undersökningar inom den experimentella
ärftlighetsforskningen. Led. av Vet. ak.
Langa (tysk, langen av lang = lång).
Bet. lämna, räcka ur hand i hand. Folklig
benämning på smyghandel med
spritdrycker.
Langas. Insjö i v. Lappland. L. utgör
den ovanför Jaurekaskafallet liggande
delen av Stora Lu 1 ev a 11 en.
La’ngbehn, August Julius, f. 1851,
d. 1907. Tysk förf., vilken utgivit det på
sin tid mycket diskuterade arbetet
Rem-hrandt als Erzieher (1890), vari
nietzsche-anska och stor-germanska idéer komma till
uttryck. Litt.: Ola Hansson: Tolke og
Seere (1893).
Lange, Friedrich Albert, f. 1828,
d. 1875. Tysk filosof, förf, av det
berömda verket Geschichte des Materialismus
(1866; Materialismens historia, sv. övers.
1913), vari han hävdar materialismens
nödvändighet som naturvetenskaplig
metod men avvisar den som metafysisk
princip. Jfr Nykantianism!
Lange. 1. Julius Henrik L., f.
1838, d. 1896. Dansk konsthistoriker, prof,
i Köpenhamn sedan 1888. L:s omfattande
konsthistoriska författarskap förenar med
en glänsande framställningskonst ett djup
och en originalitet i synpunkterna, som
givit ytterst fruktbärande impulser åt
hela den skandinaviska forskningen på
detta område. Hans huvudverk är
Billed-kunstens Fremstilling af
Menneskeskik-kelsen i två delar åtföljda av en
fragmentarisk tredje del, Menneskefiguren i
Runstens Historie (1892—99). 2. Sven L.,
f. 1868, d. 1930. Den förres brorson, dansk
förf, av i synnerhet skådespel (bl. a.
Sam-son och Delila, 1908, uppfört i Stockholm
1914). L:s arbeten
uttrycka en
intel-lektualistisk ironisk levnadsstäm-ning.
Lange,
Christian Lous, f.
1869. Norsk
fredsvän, generalsekreterare i
Interparla-mentariska unionen
sedan 1909. Han
erhöll 1919
tillsam
mans med Hjalmar Branting Nobels
fredspris.
Langeland. En av de danska öarna,
belägen i Stora Belt, s. ö. om Fyen, med en
yta av 284 kvkm och en längd av 52 km.
Högsta punkten ligger endast 46 m. ö. h.
CHR. LANGE.
Fotografi.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
