Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lapiller ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3853
Lapiller—L’appétit vient en niangeant.
3854
arbetskläder, gosskostymer och trikåvaror
till ett värde av c:a 2,4 mill. kr. årligen.
Lapi’ller (lat. lapi’Uus = liten sten). De
små lavastycken, oftast runda, som vid
vulkanutbrott kastas ut tillsammans med
större stenar (bomber) och vulkanisk sand.
La’pis (lat.). Bet. sten. Numera oftast
förk. bet. för l. inferna’lis
(»helvetes-sten»), silvernitrat i stänger, som bl. a.
användes till borttagning av vårtor och
»bränning» av vissa sår.
Lapis lazuli. Se Lasursten!
Lapi’ter. I den grekiska mytologien ett
sagofolk i Tessalien boende kring berget
Ossa och härstammande fr. Apollon. Vid
en bröllopsfest råkade de i strid med och
besegrade kentaurerna, ett ämne, som
ofta behandlats inom den antika konsten.
Se Kentaur!
P. S. LAPLACE.
Gravyr.
Laplaee [lapla’ss], P i e r r e-S i m o n de,
f. 1749, d. 1827. Fransk astronom och
matematiker. L. har
verkat banbrytande
genom att med
utgångspunkt från
Newtons
gravitationslag beräkna
planeternas
ömsesidiga inverkan på
varandra och
jämföra beräkningen
med
observationerna. L. har
framställt den för de
flesta
naturveten
skaper så betydelsefulla minsta
kvadratmetoden samt lämnat märkliga bidrag till
frågan om solsystemets stabilitet.
La Pla’ta. 1. Rio de L.
(»Silverfloden»). Flod i s. ö. Syd-Amerika,
egentligen blott den breda mynningsviken för
floderna Paranå-Paraguay och Uruguay,
med en längd av omkr. 300 km. Hela
avvattningsområdet uppskattas till 3,1
mill. kvkm. 2. Huvudstad i argentinska
provinsen Buenos Ayres, belägen vid L. 1,
med betydande export av spannmål och
fruset kött. 166 000 inv. (1928). L. anlades
1882 och har universitet m. fl.
vetenskapliga institutioner.
La Plata-staterna. Sammanfattande
benämning på Argentina, Paraguay och
Uruguay.
La’ppa. Se Kardborrarl
Lappar (lapska same, plur. samer).
Folkstam i n. Europa, enligt en del
forskare en rest av en östeuropeisk
urbefolkning. L. visa i viss mån mongoloida
drag men sakna alldeles »mongolveck» å
ögonlocken. De äro småväxta, utpräglade
brakycefaler samt ha brett ansikte och
oftast mörkt, rakt hår. Antalet 1. var
1921 i Sverige 8 129 (varav 5 774
fjällappar och 2 355 skogslappar; 34,2 o/o
ren-skötande, 43,8 % jordbruksidkande), i
Norge 20 750, i Finland 1 600 och i
Ryssland omkr. 1 600. De tyckas ej minska i
antal. Omkring hälften av de sv. 1. äro
nomader. Av de norska 1. lever flertalet
av fiske. I Sverige förekomma 1. numera
ned till Härjedalen, medan de familjer,
som därifrån 1881 överflyttat till Idre i
Dalarna, nu återvänt. Längre söderut än
till nordligaste Jämtland kommo 1. först
på 1500-talet. Däremot funnos de förr
mycket sydligare i Finland än nu och
bodde på 1300-talet bl. a. i närheten av
Onegasjön. Språket sönderfaller i olika
vitt skilda dialekter. Det står nära
finskan, men då 1. i antropologiskt avseende
ej alls likna finnarna, måste de ha
övergivit sitt gamla nu helt okända språk och
upptagit en finsk dialekt. Troligen
skedde detta ung. vid tiden för Kristi födelse
och före l:s invandring till Skandinavien.
De sydliga 1. i Sverige flytta med sina
renar endast korta sträckor och ha fasta,
torvtäckta kåtor, medan 1. i Norrbottens
län företaga långa resor ända ned till
norska kusten med flyttbara kåtor. Antalet
av sv. lappar ägda renar är 2 300 000,
men varierar starkt olika år. 1898
överfördes ett par lappfamiljer till Alaska
och äga där stora renhjordar. Litt.: K.
B. Wiklund: Om lapparna i Sverige. (Verd.
småskr. n:r 82).
L’appétit vient en mangeant [lapeti’
vjäfit an mansja’n] (fransk.). Bet.
»aptiten kommer, medan man äter», citat fr.
Rabelais’ »Gargantua».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
