Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lappmes ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3859
Lapu’ta—Larmoyant.
3860
Lapu’ta. I J. Swifts roman »Gullivers
resor» namn på en flygande ö, varav
uttrycket »konungariket L.», som bet. ett
samhälle med underliga och absurda
institutioner.
Larbaud [larbå’], V a 1 é r y, f. 1881.
Fransk, förf., bl. vars arbeten märkes A.
O. Barnabooth (1913), en amer. millionärs
fingerade resedagbok.
L’Archevéque el. L’A rchevesque
[larsjovä’ck], Pierre Hubert, f.
1721, d. 1778. Fransk bildhuggare, sedan
1755 verksam i Sverige, Bouchardons
efterträdare som kgl. hovstatybildhuggare,
direktör för Konstakademien 1768,
Sergels lärare. L. har i Stockholm utfört bl.
a. den av Bouchardon påbörjade och av
Sergel avslutade altartavlan i
Slottskyrkan, skulpturverk i Rikssalen,
porträttbyster (t. ex. av Alströmer och Dalin),
P. H. L’ARCHEVEQUE: Ryttarstoden av
Gustav II Adolf i Stockholm.
Gustav Vasas bildstod framför
Riddarhuset samt Gustav II Adolfs ryttarstod på
Gustav Adolfs torg.
La’rer (lat. la’res). Ett slags rom.
husgudar, urspr. i vidsträckt bet. lokalgudar
för var egendom, lares c o m p i t
a’-les (lat. co’mpitum = korsväg), som
dyrkades med en årlig folkfest, senare i
inskränkt bet. familjens skyddsgudar, 1
a-res famili a’r e s (lat. fami’lia =
familj), vilka uppfattades som de döda
ätte-fädrens andar och dyrkades vid härden
på alla bemärkelsedagar. L. framställdes
som dansande ynglingar med ett
dryckeshorn i ena handen och en skål i den andra.
Se bild å nästa sida!
Larghe’tto (diminutiv av it. la’rgo =
brett). Inom musiken beteckning för ett
tämligen långsamt tempo. Jfr Largo!
La’rgo (it.). Bet. »brett». Inom
musiken beteckning för det långsammaste av
alla tempon. Jfr Larghetto!
La Rioja [— riå’cha]. 1. Prov, i n. v.
Argentina. 2. Huvudstad i L. 1. 13 000
inv. (1930). 3. Område i n. Spanien,
bekant för sin vintillverkning.
LarFssa. Stad i mell. Grekland
(Tessa-lien) vid floden Salambria, med stora
siden- och bomullsväverier. 24 000 inv.
(1928).
Larista’n. Landskap i s. Persien vid
Persiska viken, bebott av de med
kurderna nära besläktade 1 a r e r n a, av
vilka de flesta äro nomader.
Larivey [larivä’], Pierre, f. 1540, d.
1611. Fransk skådespelsförf. av it. börd.
L. har till franska översatt en mängd
it. lustspel, vilka blivit av stor bet. för
det franska lustspelets utveckling, bl. a.
även för Moliére.
La’rix. Se Lärkträd!
Larm (fransk, alarme av it. allarme =
till vapen!). 1. Oväsen, buller. 2. Signal
till uppställning el. utryckning.
Larmoyant [larmoaja’ngt] (av fransk.
larme = tår). Bet. gråtmild, känslofull, —
Comédie larmoyant e, se N
i-velie de la Chaussée!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
