Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Latin ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3875
Latitudina’rier—La’uenburg.
3876
längs ortens meridian och uttryckt i
grader. L. räknas nordlig el. sydlig,
allteftersom orten ligger n. el. s. om ekvatorn.
Polens 1. är 90°, ekvatorns 0°. Med
latitudcirkeln menas den cirkel, som
förenar alla orter med samma latitud. 2.
Inom astronomien bet. 1. en stjärnas
vinkelavstånd fr. ekliptikan. 3. Inom juridiken
bet. 1. det utrymme för självständig
straffutmätning, som lagstiftarna inom vissa
gränser medgiva domstolarna. Detta s. k.
latitudsystem har undanträngt
äldre lagstiftningars rätt att angiva
straffens art och storlek så noga, att
domstolarna ej hade någon el. föga möjlighet till
jämkning.
Latitudina’rier (lat. latitu’do = bredd).
Benämning på anhängarna av en radikal
teologisk riktning i England under
1600-talet.
Lato’na. Lat. form för L e’t o.
M. Q. DE LA TOUR.
Självporträtt.
La Tour [lato’r], M a u r i c e Q u e
n-t i n d e, f. 1704, d. 1788. Fransk
konstnär, en av 1700-talets allra främsta
porträttmålare, i synnerhet verksam som
pastellmålare. L.
har utfört porträtt
av Ludvig XV,
ma-dame de
Pompa-dour, Voltaire,
Rousseau,
självporträtt m. fl. Hans
konst förenar en
utomordentlig
psykologisk skärpa med
ett intensivt,
rörligt, understundom
nervöst liv.
Latri’n (lat. latri’na = avträde).
Beteckning för exkrementer, om de användas
som gödselmedel. L. beredes härvid ofta
till p u d r e 11 genom torkning el.
blandning med kalk el. torvströ.
Lats. Lettiskt mynt, vars värde
motsvarar 1 guldfranc. 1 lats motsv. 100 s a
n-t i m s.
La’tvia el. Latvija. Se Lettland!
Lau. Socken i Gotlands län (Gotlands
södra härad). 507 inv. (1932).
La’ube, Heinrich, f. 1806, d. 1884.
Tysk förf. L. var 1849—67 ledare för
Burg-theater i Wien och har bl. a. skrivit
reseberättelser efter Heines mönster,
Reiseno-vellen (1834—37), samt historiska
skådespel.
Laud [låd], William, f. 1573, d.
1645. Engelsk präst, biskop av
Canterbury. L. understödde Karl I:s högkyrkliga
strävanden och var energisk motståndare
till puritanerna. Misstänkt för katolska
sympatier fängslades han 1641 och
avrättades senare som högförrädare.
La’uda el. 1 a’u d i (it. av lat. lauda/re
= lovprisa). Religiösa körsånger, som
sjöngos i Florens av ett sällskap
»laudis-ti» vid medeltidens slut. De synas ha
utövat ett visst inflytande på oratoriestilen
vid 1600-talets början.
La’udanum (lat. la/danum). Beteckning
dels för opieextrakt med vatten el. vin.
dels för diverse opiepreparat, i synnerhet
använda i England.
Lauda’tur (lat.). Bet. han (el. hon)
berömmes. Lat. beteckning för
kunskapsbe-tyget »Berömlig». Jfr Betyg!
La’udes (av lat. lauda’re = lovprisa).
Del av morgonmässan i den kat.
gudstjänsten, vilken urspr. sjöngs vid solens
uppgång.
M. v. LAUE. Fotografi.
La’ue, M a x v o n,
f. 1879. Tysk
fysiker, professor i
Zurich och Berlin. L.
har bl. a. upptäckt
kristallernas
egenskap att verka som
»rumgitter» för
röntgenstrålar och
erhöll därför
Nobelpriset i fysik 1914.
La’uenburg. Fordom tyskt hertigdöme,
1816—1864 danskt område, nu krets i
preussiska prov. Schleswig—Holstein. —
Jfr S a c h s e n-L a u e n b u r g!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
