Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Le beau reste ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3891
Leehe—Le’da.
3892
ningar inom metallurgien samt
konstruerat många allmänt använda fysikaliska
instrument. Led. av Vet. ak.
Leehe [läcke], Jakob Wilhelm E.
G., f. 1850, d. 1927. Sv. zoolog, prof, vid
Stockholms högskola 1884—1918. L. har
framför allt utfört viktiga arbeten inom
den jämförande anatomien. Led. av Vet. ak.
Leeiti’n (av grek. le’kitos = äggula).
Organiskt, fettliknande ämne, som
förekommer i hjärnan, i äggula m. m. I
kemiskt avseende utgör 1. en förening av
glycerinfosfor-syra med två
fettsyregrup-per och kolin och spjälkas till dessa
ämnen vid behandling med alkali. Det tillhör
lipoiderna.
Leckö. Se L ä c k ö!
Leclanché [loklansje’], Georges, f.
1839, d. 1887. Fransk fysiker, känd som
uppfinnare av ett efter honom uppkallat
galvaniskt element.
Leeocq [lekå’ck], Alexandre
Charles, f. 1832, d. 1918. Fransk tonsättare,
som i Offenbachs anda skrivit ett stort
antal operetter, varav flera uppförts i
Stockholm, bl. a. Le petit duc (1877; Lille
hertigen, Sthlm 1878).
Leeonte de Lisle [lekå’nt da lil],
Charles Marie René, f. 1818, d. 1894.
Fransk skald, ledare av Les Parnassiens
(se Parnassen!), förf. bl. a. av
diktsamlingarna Poémes antiques (1852) och
Poémes barbares (1862), översättare av
Uiaden och Odysséen m. fl. antika
litteraturverk till franska. L:s dikter återge i
en konturfast, knapp och åskådlig form
ämnen av bl. a. mytologiskt, exotiskt och
antikt innehåll och uttrycka bakom en
mask av personlig oberördhet en
pessimistisk men resignerande livsåskådning.
Le Coq [lakå’ck], Albertvon, f. 1860,
d. 1930. Tysk orientalist och arkeolog, som
företagit viktiga utgrävningar i
Central-Asien, varvid konstföremål av största
värde och manuskript på förut okända språk
påträffats.
Lecoq de Boisbaudran [lakå’ck da [-boabå-dra’n],-] {+boabå-
dra’n],+} Paul É m*i le Frangois, f.
1838, d. 1912. Fransk kemist, som
upptäckt g a 11 i u m och dysprosium och
genom den första upptäckten lämnat ett
viktigt stöd för värdet av
grundämnenas periodiska system, då
galli-ums egenskaper väl överensstämde med
det »ekasilicium», vars existens
Men-delejev förutsagt.
Le Corbusier [la kårbysie’], egentl.
Jeanneret, Charles Edouard,
f. 1887. Schweizisk-fransk arkitekt och
förf., verksam i Paris, en av
funktionalis-mens första och mest betydande målsmän.
Jfr Funktionalisml
Lecouvreur [lakovrö’r], Adrienne, f.
1692, d. 1730. Fransk skådespelerska,
berömd tragedienn.
Led el. ledgång. Rörlig förbindelse
mellan ben el. brosk hos ryggradsdjuren
och olika delar av kitinpansaret hos
leddjuren. I ryggradsdjurens 1., som omges
av en till leden hörande kapsel av
bindväv, överdragas i regel de mot varandra
ledande ytorna (ledytor) av ledbrosk,
vilket för att de lätt skola kunna glida mot
varandra hålles fuktigt av en från
ledkapseln avsöndrad vätska: ledvätskan
el. 1 e d s m ö r j a n. Det är denna
vätska, som vid »vatten i knäet»
förekommer i ökad mängd. L. kunna indelas i
kulleder, t. ex. axelleden, g å n
g-järnsleder, t. ex. armbågsleden, och
vridleder, t. ex. leden mellan första
och andra halskotan, runt vilka huvudet
vrides. (Huvudets böjning sker med hjälp
av gångjärnsleder). De vanligaste
sjukdomarna i ledgångar äro
ledgångsreumatism och tuberkulos.
Le’da. Inom den grek, mytologien maka
åt Tyndareos och älskarinna åt Zevs, som
närmade sig henne i en svans gestalt. Med
Zevs hade L. barnen Kastor och
Polydev-kes (jfr Dioskurerna!) samt Helena
och med Tyndareos dottern Klytaimnestra.
Motivet Leda med svanen är ofta använt
inom konsten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
