Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Leine ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3911
Lek—Le Mans.
3912
Lek. En av Rhens mynningsarmar, helt
tillhörande Nederländerna. L. förenar sig
nära mynningen med en arm av Maas och
får därefter namnet Nieuwe Maas,
passerar Rotterdam och utmynnar vid Hoek
van Holland.
Leka’men (fsv. likha’mber av lik =
kropp och urgerm. ha’man = hölje). Bet.
kroppshölje; kropp.
Lekare. Under den tidigare medeltiden
i Sverige kringströvande gycklare, vilka
roade sin publik med allehanda enklare
upptåg. Fr. 1300-talet avses med 1. i en
stormans tjänst stående spelmän
motsvarande de franska joglearerna (jfr
Jonglör!), som dels voro musikanter, dels
fö-redragare av tidens episka diktning,
stundom själva utövande skalder.
Lekaryd. Socken i Kronobergs län
(Allbo härad). 661 inv. (1932).
Lekatt. Se Hermelin!
Lekeryd. Socken i Jönköpings län
(Tve-ta härad). 951 inv. (1932).
Lekman (försvenskning av mlat. la’icus
av grek. lao’s = folk). Urspr. benämning
på varje icke prästvigd
församlingsmedlem. Numera användes 1. även som allm.
beteckning på en icke-fackman inom
något område.
Lekmannabröder. Under medeltiden ett
slags inom vissa munkordnar
förekommande medhjälpare i klostren, vilka även
användes vid de kyrkliga byggena och
inom sjukvårdsväsendet.
Lekmannaskola. En utbildningsanstalt
inom svenska kyrkan med uppgift att
lämna utbildning åt lekmän, vilka med el.
utan fast anställning vilja deltaga som
prästerskapets medhjälpare inom
församlingsarbetet, t. ex. vid verksamheten bland
sjömän och värnpliktiga, det kyrkliga
ungdomsarbetet o. dyl. Svenska kyrkans
diakonistyrelses 1. är sedan 1923 förlagd
till Sigtuna.
Leksand. Socken i Kopparbergs län
(Leksands tingslag). 9 844 inv. (1932).
Leksands Noret. Municipalsamhälle och
kyrkby i Kopparbergs län (Leksands
socken) vid Öster-Dalälvens utflöde ur Siljan,
bekant turistcentrum. 1 403 inv. (1932).
Leksands och Gagnefs tingslag.
Tingslag i Kopparbergs län.
Leksberg. Socken i Skaraborgs län
(Vadsbo härad). 1 054 inv. (1932).
Lektid. Den tid, då fiskar 1 e k a, d. v. s.
avge rom och mjölke. De flesta fiskar
leka på våren eller sommaren, en del, t.
ex. många laxarter, på hösten.
Lektio’n (av lat. le’ctio = läsning). Bet.
undervisning; undervisningstimme.
Le’ktor (lat. le’ctor = föreläsare).
Lärare av högre grad än adjunkt vid de
högre allm. läroverken och vid vissa andra
undervisningsanstalter. För att vinna
lek-torskompetens erfordras i de flesta fall
filosofie doktorsgrad. L. benämnas även
vid de svenska universiteten anställda
infödda lärare i främmande språk. — L e
k-t ö’r, femininum 1 e k t r i’s, föreläsare,
person anställd för högläsning. — L
ek-t y’r, läsning.
Lekvattnet. Socken i Värmlands län
(Fryksdals härad). 849 inv. (1932).
Lekåsa. Socken i Skaraborgs län (Barne
härad). 447 inv. (1932).
Lelången. Insjö i n. Dalsland och s.
Värmland, 56 kvkm, 93 m. ö. h.
Lem. Se Extremiteter!
Lemaitre [lomä’tr], F r an g o i s É 1 i e
J u 1 e s, f. 1853, d. 1914. Fransk förf, och
betydande kritiker.
Leman, Axel, f. 1871. Industriman i
Stockholm, chef för linneväveriernas
koncern (Almedahl-Dalsjöfors a. b., Holma—
Hälsinglands Linspinneri- & Väveri a. b.
och Häggådalens Mek. Linneväveriers
a. b.).
Le Mans [loma’n]. Stad i n. Frankrike
(dep. Sarthe), med berömd katedral och
livlig handel med lantbruksprodukter.
73 000 inv. (1926).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
