Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lemberg ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3915
Lenau—Leningra’d.
3916
na och erhöll Nobelpriset i fysik 1905. Led.
av Vet. ak.
Lenau [le’nao], Nikolaus. Se N
i-e m b s c h von Strehlenau!
Le’nbach, Franz von, f. 1836, d.
1904. Tysk målare, prof, i Munchen, som
utfört en mängd porträtt av berömda
samtida, bl. a. av Bismarck (se
illustrationerna till Bismarck, Moltkel). L:s
konst kännetecknas av en överlägsen ka-
F. von LENBACH. Självporträtt,
rakteriseringsförmåga men kan icke helt
frånkännas ett visst beroende av gamla
mästare. Led. av Konst-ak.
Lenclos [lanklå’], Anne de, vanl.
kallad N i n o n de L., f. 1615 (enl.
andra uppgifter 1620), d. 1705. Fransk
kurtisan, vars begåvning och skönhet gjorde
hennes salong till en medelpunkt för Paris’
förnäma sällskapsliv. L. underhöll
förbindelse med flera av sin tids mest berömda
män.
Lenglen [lanla’n], Suzanne, f. 1899.
Fransk tennisspelarinna, 1919—27
världs-mästarinna, sedan 1927 professionell.
Lenhardtsons Stomatolfabrik.
SeGrum-m e & S o n, a. b.!
Lenhovda. Socken i Kronobergs län
(Uppvidinge härad). 2 287 inv. (1932).
Le’nin, egentl. U 1 j a’n o v, Vladimir
11 j i t j, f. 1870, d. 1924. Rysk statsman
och revolutionär.
Efter en tids
verksamhet som advokat
och 1897—1900 för
revolutionär
verksamhet förvisad till
Sibirien vistades L.
senare i utlandet
och förde därifrån
en kraftfull
propaganda för den
proletära revolutionen.
På kongressen i
Bryssel-London 1903
framkallade han
det ryska social-
dem. partiets klyvning i b o 1 s j e v
i-k e r och mensjeviker och blev
ledare för de förra. Under revolutionen
1905 var han en kort tid i Ryssland men
slog sig åter ned i utlandet, var under
världskriget bosatt i Schweiz och deltog
som en av de ledande på kongresserna i
Zimmerwald 1915 och i Stockholm 1917,
där han ivrade för en resning av alla
länders arbetare mot kriget. Under
marsrevolutionen återvände L. till
Ryssland och började driva en energisk
agitation för regeringsmaktens överlämnande åt
sovjet. Vid provisoriska regeringens fall
(novemberrevolutionen)
proklamerade han sovjetrepubliken och
proletariatets diktatur samt tillträdde platsen
som ordf, för folkkommissariernas råd,
vilken befattning han innehade till sin död.
L. har i Ryssland blivit föremål för en
regelrätt dyrkan, och hans läror ha bildat
skola (leninism). Bl. L:s skrifter
märkas: Revolutionen och staten (1918),
Agrarprogrammet (1907) m. fl. Namnet L.
bet. »av järn» och var urspr. en
journalistisk pseudonym. Jfr Krupskaja! Litt.:
Lenin, liv och lära (1925).
Leningra’d. Stad i n. v. Ryssland vid
V. I. LENIN.
Fotografi.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
