Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Leopoldville ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3931
Lepto’trix—Lermontov.
3932
tionstyperna, utmärkt av magerhet och
smäcker benstomme, nedåt starkt
avsmalnande bröstkorg, i regel liten haka, lång
näsa o. s. v. Den 1. kroppsbyggnaden, för
vilken tidigare även namnet aste’nisk
använts, är särsk. ofta förenad med
schizo-tymt temperament. Jfr Pyknisk!
Lepto’trix (grek. lepto’s = tunn och
trix = hår). Trådformiga, kedjebildande
bakterier, av vilka flera arter normalt
förekomma i munhålan.
Le Puy el. Le P u y en V e 1 a y [la
pui’ an valä’]. Stad i s. ö. Frankrike (dep.
Haut-Loire) vid övre Loire. Med sina
vulkaniska bergskäglor, krönta av gamla
byggnadsverk, är L. en av Frankrikes
egendomligaste städer. 16 000 inv. (1926).
L. namnes redan på den rom. tiden.
Lera. Till 1. räknas de jordarter, som i
vått tillstånd äro knådbara och mjuka och
endast i ringa mån genomsläppa vatten.
Torr 1. häftar vid tungan och är hård och
sammanhängande. L. består av mycket små
partiklar (mindre än 0,002 mm i
diameter) av aluminium- och järnhydrat samt
glimmerfjäll. En del av de förstnämnda
beståndsdelarna äro i den våta leran
kol-loidalt lösta. Dessutom förekomma ofta i
1. större och mindre sandkorn. Alltefter
härkomsten kunna 1. indelas i följande
slag: 1) Ishavslera (varvig 1.) har
bildats i havet under inlandsisens
avsmältning utanför den dåvarande kusten
och förekommer längs alla Sveriges
kuster upp till en höjd av omkr. 200 m. ö. h.
2) Postglacial 1. (åkerlera)
övertäcker den förra och är oskiktad; den
förekommer bl. a. i Mälarlandskapen. 3)
Svämlera avsättes fortfarande ur
floder och sjöar, särskilt vid
översvämningar; den är mindre styv än den föregående.
4) Moränlera förekommer
huvudsakligen i silurområden och är en
synnerligen värdefull åkerjord. 5) Issjölera
förekommer inom områden för forna i
s-dämda sjöar. — L., särskilt
ishavslera, användes vid tillverkning av tegel
och lergods. Den vid bränningen
inträdande färgförändringen beror på
oxidation av järnföreningarna. — Eldfast
1. förekommer i Skånes stenkolsförande
formation. — Porslinslera, se K a
o-1 i n!
Lerbo. Socken i Södermanlands län
(Oppunda härad). 1 061 inv. (1932).
Lerbäck. Socken i Örebro län (Kumla
härad). 5 019 inv. (1932).
Lerdal. Socken i Älvsborgs län (Valbo
härad). 669 inv. (1932).
Lerdala. Socken i Skaraborgs län
(Vadsbo härad). 786 inv. (1932).
Lerglimmerskiffer el. fyll i’t. Ett slags
kaolinhaltig glimmerskiffer.
Lergök. Namn på en enklare form av
occarina.
Lérida. 1. Prov, i n. ö. Spanien i
Cata-lonien. 2. Huvudstad i L. 1, vid floden
Segre, centrum i ett trädgårds- och
olivområde. 43 000 inv. (1930).
Lerjord. Äldre beteckning för
aluminiumoxid.
Lerjärnsten. I England, Nord-Amerika
m. fl. länder förekommande järnmalm,
bestående av mer el. mindre hårdnad lera
med riklig halt av järnkarbonat.
M. J. LERMONTOV.
Lermontov [le’rmantåff], M i c h a i 1
Jurjevitj, f. 1814, d. 1841. Rysk skald
av skotsk släkt, officer. L., som mot
slutet av sin levnad vistades landsförvisad i
Kaukasien på grund av en dikt, som han
skrivit mot Pusjkins mördare, omkom i
en duell. Hans
dikt-aing uppvisar starkt
inflytande fr.
Byron och återspeglar
en trotsig
frihetskänsla blandad med
världsförakt. L:s
främsta verk torde
vara den poetiska
berättelsen
Demonen (1856; sv.
övers. 1877). Litt.:
R. Lindqvist: Ur
Rysslands sång. A. Jensen: Valda dikter
av L. (1919).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
