Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lever ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3945
Lever—Leverrier.
3946
kriget mot Ryssland 1741—42, för vars
för Sverige olyckliga utgång L. blev den
främste syndabocken. 4. Carl Harald
E u g é n e L., f. 1849, d. 1927. Biblioteksman
och förf, av en mängd skrifter i
kulturhistoriska ämnen. Hedersled, av Vitt., hist. o.
ant. ak. 5. Adam Ludvig Carl L.,
f. 1861. Riksheraldiker 1903—31,
introduktör för främmande sändebud 1905—28.
Lever [love’] (fransk.). Bet. uppstigande;
morgonuppvaktning vid hovet.
Lever (lat. he’par). Gemensam bet. för
en del till tarmkanalen anslutna större
körtlar, vanl. av brun färg. L. finnes hos
en mängd ryggradslösa djur och alla
ryggradsdjur. Hos människan ligger 1. till
höger i buken strax under mellangärdet. (Se
plansch till artikeln Människan!).
Den är kroppens största körtel med en
medelvikt av 1,5 kg. Färgen är mörkt
rödbrun. L. är uppdelad i flera lober. På undre
sidan sitter leverporten, som passeras
av gallgångarna, blodkärl och nerver.
I närheten ligger g a 11 b 1 å s a n. L. är en
näringsdepå och ett centralorgan för hela
ämnesomsättningen. — Den från tarmen
uppsugna födan (utom fettet) ledes genom
portådern till 1., där denna stora blodåder
bildar ett självständigt kapillarsystem, i
vars maskor levercellerna ligga. (Jfr
Blodomlopp, figuren!). Dessa upptaga ur
port-åderblodet bl. a. sockerarter och deponera
dem ss. glykoge’n. Detta reservlager av
gly-kogen är av största bet. för att kroppen
ständigt skall ha den nödvändiga tillgången
på socker, glyko’s, musklernas bränsle. De
i tarmen sönderdelade äggviteämnena
omhändertagas också i 1. och av deras kväve
bildas urinämne. Även för fett utgör 1. en
upplagsplats. Vidare är den ett
utsönd-ringsorgan för gallan, som delvis bildas
av dess celler och som är av största bet.
bl. a. för fettets uppsugning från tarmen.
— L.-sjukdomar drabba dels
gallgångar och gallblåsa, den viktigaste bl. dessa är
gallsten (se d. o.!), dels själva lever
substansen. Inom den sista gruppen äro främst
att nämna inflammationer, kepati’ter, av
vilka den katarrala gulsoten är
den vanligaste. Mycket allvarlig, men dess
bättre sällsynt är den akuta leverför-
tviningen (leveratrofi’). I anslutning
till alkoholmissbruk och även syfilis
uppstår levercirrhos, skrumplever.
Varbildningar, abscesser i och intill 1. äro ej
särdeles ovanliga komplikationer vid
sjukdomar i bukhålan, t. ex.
blindtarmsinflam-tation. I 1. förekomma oftast sådana
tumörer, som spritts dit från annat håll, s. k.
m e t a s t a’s e r, vanligast då från kräfta
i magsäcken.
Leveransavtal el. g e n u s k ö p.
Köpavtal, som avser viss mängd av angivet
slag. Mots.: speciesköp, köp av
bestämt gods. En mellanform är h a 1 v g
e-neriskt köp, som avser viss
myckenhet ur bestämt gods.
Levere’ra (fransk, livrer av lat. libera’re
= göra fri). Avlämna enl.
överenskommelse, vanl. beställda varor. — L e v
e-r a’n s, avlämnande av varor, även
beteckning för det som levereras. —
Leveran-t ö’r, en som utför leveranser.
Leverflundror. Se Igelsjuka, S u
g-maskar!
Leverfläckar el. k 1 o’a s m a. Leverbruna
pigmentfläckar, ofta förekommande i
ansiktet. L. uppträda särskilt under
havandeskap och försvinna då åter efter
förlossningen.
Levermossor (Eepa’ticce). Den ena av
mossornas två stora huvudgrupper.
Växtkroppen är antingen en bål el.
differentierad i stam och blad, de senare bestående
av ett enkelt cellskikt utan nerv.
Han-och honorgan äro ibland placerade på
särskilt omvandlade skott, hos andra
nedsänkta i bålen; hos de bladförsedda 1.
bildas de i bladvecken. Sporhusen sakna
lock; mellan sporerna bildas s. k.
elate’-r e r, smala med spiralformiga
förtjock-ningar försedda celler, som genom
hygro-skopiska rörelser bidraga till sporernas
spridning. — I vårt land finnas ett 70-tal
släkten; störst är släktet Jungermannia.
Leverrier [lovärje’], Urbain Jean
Joseph, f. 1811, d. 1877. Fransk
astronom, framför allt bekant genom sin
beräkning av den plats, där en utanför
Ura-nus belägen planet skulle sökas. Dessa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
