Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lianeskiffer ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3955
Liberali’sm—Li’ber catena’tus.
3956
delade meningar inom Frisinnade
lands-föreningen 1923 i förbudsfrågan
sprängdes riksdagspartiet vid 1924 års riksdag i
Frisinnade folkpartiet och i
Liberala riksdagspartiet. Litt.:
H.-K. Rönblom: Frisinnade
landsföreningen 1902—1927 (1929).
Liberali’sm (lat. li’ber = fri). Bet.
frisinne. I vidsträckt bemärkelse beteckning
för den grundåskådning, som kräver
frihetens genomförande på alla
människolivets områden. Vanl. användes ordet såsom
namn dels på en riktning inom
nationalekonomien, dels på vissa politiska idéer och
partibildningar, vilka sedan 1800-talet
uppträtt i de flesta länder. 1. Den
ekonomiska liberalismen uppkom
som en reaktion mot merkantili
s-m e n. Den utformades till ett
vetenskapligt system av A. Smith (jfr Smith!).
Läran utvecklades sedermera av hans
efterföljare, de s. k. klassiska
nationalekonomerna, t. ex. D. Ricardo och J. Stuart
Mill. Ledande principer för den ekon. 1.,
som även benämnes
manchesterli-beralismen, voro: 1) staten borde
avhålla sig från all inblandning i det
ekonomiska livet; 2) varken stat el. kommun
borde äga någon egendom utan inskränka
sig till att skydda äganderätten och
garantera arbetets helgd; 3) alla slags band
på det ekonomiska livet, såsom skråväsen
och tullar borde borttagas och alla lagar
på näringslivets område upphävas. Den
fulla friheten skulle nämligen leda till att
största möjliga resultat uppnåddes. Den
ekonomiska l:s omsättande i
verkligheten medförde ett visst ekonomiskt
uppsving men också ett omfattande socialt
elände framför allt för arbetareklassen.
2. Den politiskal. är besläktad med
den ekonomiska 1. och har liksom denna
sin upprinnelse i den franska
upplysningsfilosofiens naturrättsliga spekulation om
individens naturliga rättigheter. Krav på
folklig självstyrelse, likhet inför lagen,
demokratisk republik med
parlamentariskt styrelsesätt och allmän rösträtt,
frihandel samt en viss kosmopolitism
karakteriserade denna 1. Själva termen 1. såsom
bet. för den politiska 1. anses ha uppstått
i Spanien, där anhängarna av 1812 års
radikala författning kallades »liberala».
— L: s genombrott i Sverige skedde på
1830-talet, då de liberala idéerna genom
uppkomsten av en mäktig liberal press
(främst »Aftonbladet») fingo en
avgörande betydelse för den politiska och
ekonomiska utvecklingen. Många liberala
principer ha så småningom förverkligats el.
upptagits på andra partiers program. L.
i våra dagar sammanfaller till sina
allmänna principer med den äldre 1. men har
på en del punkter avlägsnat sig från
dennas doktriner. Nutidens 1. är starkt
socialpolitiskt betonad och står icke
främmande för tanken på statsingripande.
Litt.: V. Spångberg: Liberalismen i svensk
politik (Verd. småskr. 310—311).
Liberalite’t (lat. li’ber = fri). Bet.
frikostighet.
Li’ber catena’tus (lat.). Bet. fastkedjad
bok, syftande på det i äldre tiders biblio-
»LIBER CATENATUS» el. kedjeband fr.
Grå-brödraklostret i Stockholm, 1400-talet.
Fotografi.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
