Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Liberec ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3959
Li’byska öknen—Lidén.
39C0
av Egypten. 2. (Li’bia italia’na).
Sammanfattande namn på de italienska kolonierna
Tripolis och Cyrenaica.
LBbyska öknen. Nordostligaste delen av
Sahara. L. ö. är ett av kalksten uppbyggt
taffelland (400—600 m. ö. h.), betäckt med
öde sandfält och låga dyner. Här och där
finnas lägre liggande oaser, delvis belägna
under havets nivå.
Lieencié [lisansie’] (fransk.). Titel för
studenter, som avlagt vissa examina och
skriftliga prov vid ett franskt universitet.
L. és-lettres [-äslä’ttr] och l. és Science
[-ässia’ns] motsvara ung. sv. filosofie
ämbets- el. kandidatexamen, l. en droit
[-androa’] ung. sv. juris kandidatexamen
Lice’ns (lat. lice’ntia = frihet). 1. Av
myndighet lämnat medgivande till
företagande av viss handling (t. ex.
import-och exportlicenser). 2. Av
patenrinneha-vare given tillåtelse för annan person att
utnyttja en uppfinning. Stundom är sådan
tillåtelse föreskriven (licenstvång). 3.
Skatt för rätt att utöva visst yrke el.
åtnjuta viss förmån (t. ex. radiolicens).
Lice’ntia poe’tica (lat.). Bet. poetisk
frihet. En blott i poesi tillåten avvikelse fr.
det vanliga språkbruket.
Licentia’t (mlat. licentia’tus av lat.
li-ce’ntia = tillåtelse). Ursprungligen
benämning på en baccalaureus, som fått
tillstånd att föreläsa vid universitet. Numera
i Sverige titel på en person, som avlagt
den högsta examen inom en fakultet
(teologie, juris, medicine och filosofie
licentiat), och som därmed förvärvat rättighet
att disputera för doktorsgrad.
Liche’nes. Se Lavar!
Licheni’n. Se Lavstärkelse!
Lichenolo’g (lat. li’chen = lav och grek.
lo’gos = lära). Bet. lavkännare. — L
i-c h e n o 1 o g i’, vetenskapen om lavarna.
Lichno’wsky, Karl Max, f. 1860, d.
1928. Tysk statsman, ambassadör i London
vid tiden för världskrigets utbrott. Varm
engelskvän nedskrev L. under kriget Meine
Londoner Mission 1912—lb (1916; sv.
övers. 1918), vari han lägger skulden till
krigsutbrottet hos centralmakterna.
Skriften var urspr. blott avsedd för den trängre
vänkretsen, men uppsnappades av ententen
och användes i krigspropagandan.
Li’chtenberg. östlig stadsdel i Berlin.
Lichtenstein, Adolf, f. 1884. Läkare,
överläkare och chef för epidemisjukhuset
i Stockholm sedan 1924.
Lici’nius. I. G a j u s L., folktribun i det
forntida Rom, vilken år 367 f. Kr. jämte
sin ämbetsbroder L. Sextius genomdrev de
s. k. 1 i c i’n s k a lagarna, varigenom
plebejernas politiska och ekonomiska
ställning väsentligt förbättrades. II. Val
e’-rius Licinia’nus L. Romersk
kejsare (308—324). Han besegrades av
Konstantin, varefter han avsattes och
mördades 325.
Li’cium (lat.). Bet. solv, knut. Ateljé
i Stockholm för kyrklig och heraldisk
textilkonst, bildad 1904 av fröken Agnes
Branting, som under tiden 1913—30 var
företagets ledare.
Lickobservatoriet. Astronomiskt
obser-vatorium, beläget omkr. 1 300 m. ö. h. på
Mount Hamilton i Kalifornien, uppkallat
efter James Lic k, som donerat medlen
för dess uppförande.
Li’ctor (lat.) el. 1 i k t o r. I det forntida
Rom med spöknippen utrustade
rättstjänare, vilka gingo framför de högre
ämbetsmännen för att röja väg och bjuda
tystnad.
Lid. Socken i Södermanlands län (Rönö
härad). 631 inv. (1932).
Lidan. Vattendrag i Västergötland med
källor på högplatån n. v. om sjön Åsunden
och mynning i Kinneviken av Vänern.
Längd: 95 km. L:s vattenkraft är delvis
tagen i bruk.
Lidén. I. Johan Henrik L., f. 1741,
d. 1793. Litteraturhistoriker, samlare och
donator, docent i Uppsala 1765, professors
titel 1779. L., som var stor boksamlare,
utgav förutom en del betydande
avhandlingar i sv. litteratur- och lärdomshistoria
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
