Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lidner ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3965
Lidner—Lie.
3966
tåglampan, 1926, m. fl.). L. är sedan 1922
red. för tidn. Evangelii Härold samt är
verksam som predikant i Stockholms
Fila-delfiaförsamling. Litt.: Fr. Böök: Resa
kring svenska parnassen (1926).
Lidner, Bengt, f. 1757, d. 1793. Förf.,
den främste målsmannen för den
känslosamma riktningen inom det senare
1700-talets sv. litteratur, starkt påverkad av
den tyska Sturm und Drang-rörelsen.
Hans mest betydande arbeten äro den av
våldsamma känsloeffekter fyllda episkt
lyriska dikten Spastaras död (1783), Året
MDCCLXXXIII (1784), den ställvis
sublima, av Milton påverkade Yttersta domen
(1788) samt operan Medea (1784). Litt.:
K. Warburg: Bengt Lidner (1889). M.
Lamm: Upplysningstidens romantik (1918
—20).
Li’do. Urspr. it. beteckning för den
smala landremsa, som avgränsar en lagun från
havet. Särskilt bekant är Lido utanför
Venedig, en av Europas förnämsta
badorter.
Lie [li]. I. Jonas Lauritz Idemil
L., f. 1833, d. 1908. Framstående norsk
förf., vars levande äktenskaps- och hem-
LIDKÖPING
1 Kyrka
2. Nya rådhuset, post och telegraj
3. Tingshus
4 Realskola
5 Flickskola
6 Folkskolor
7 Gamla rådhuset
. 8 Banker
9 Badhus
.10 Hotell
>11 Länslasarett
\ 12 Epidemisjukhus
13 Vattenverk
14 Elektricitetsverk
15. Träförädlingsfa bn k er
16 nek verkstad
17 Tändsticksfa brik
.18 Porslinsfabrik
19 Såp fabrik
20 Gummifabrik
21 Järnvägsstation
BENGT LIDNER.
Gravyr.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
